Mer än 50 MSEK i maskininvesteringar på lödsidan beror på RoHS

Våglödning När RoHS blev verklighet i februari 2003 satt många elektroniktillverkare med mycket gamla lödmaskiner och tveksamheten var stor att investera i nya våglödmaskiner trots att de gamla maskinerna knappast skulle kunna användas för blyfri lödning. Som en lösning lanserade de flesta lödmaskinstillverkare ett "ombyggnadskit" för tämligen dyra pengar. Elektroniktillverkarna insåg snart att de skulle behöva köra dubbla processer, både blyad och blyfri produktion, under lång tid framöver och en konvertering av lödmaskinen från blyad till blyfri lödning är en irreversibel process. Resultatet blev att de flesta, istället för att konvertera den gamla maskinen, köpte en ny lödmaskin för blyfri produktion och behöll den gamla maskinen för blyad produktion. Detta visade sig vara ett nödvändigt och sunt beslut. Under denna hausse i lödmaskinsförsäljningen torde betydligt över femtio våglödare ha sålts i Sverige. Det skulle innebära investeringar på i storleksordningen tjugo miljoner kronor. Till detta kommer att maskinerna ska fyllas med lod och att fylla grytorna i alla nya maskiner torde innebära en investering på ytterligare i storleksordningen tre miljoner kronor. Omsmältning RoHS innebar också att en nästan insomnad lödteknik på nytt vaknade till liv - nämligen kondensations- eller ångzonslödning. Detta medförde en topp i försäljningen av kondensationslödare som snabbt planade ut. Uppskattningsvis har under 2003-2006 det sålts ungefär femton kondensationslödare. En total investering på kanske 10 miljoner inklusive vätskan. Från början verkar de flesta elektroniktillverkare anse att deras befintliga ugn skulle klara att löda blyfritt eftersom de hade fungerat i de (få) tester som gjordes. Ju mer 1 juli 2006 närmade sig desto fler har sett sig tvingade att ersätta sina gamla ugnar med nya. Även detta kan betecknas som nödvändiga och sunda beslut. Bara i år har det hittills sålts ungefär tjugofem ugnar vilket motsvarar investeringar på över tjugo miljoner kronor. Visserligen bör minst lika många ugnar ha sålts i Sverige under perioden 2003-05 men många av dessa investeringar torde ha gjorts oavsett RoHS varför de inte tas upp här. Mer än 50 miljoner SEK beror på RoHS Slutsatsen är alltså att de svenska elektroniktillverkarna under perioden 2003-06 har gjort maskininvesteringar på lödsidan, som direkt beror på RoHS, för över femtio miljoner kronor. Till detta kommer kostnader/investeringar i form av utbildning och tester. Totalt sett innebär detta givetvis en avsevärd höjning av kvaliteten på maskinparken men frågan är hur vi ska förvalta detta för att stärka vår konkurrenskraft? Lars-Gunnar Klang Cross Technology Solutions AB