Nu dippar chipsen

I över ett år har chipstillverkarna sett försäljningssiffrorna falla och orderböckerna gapa tomma. Nu hoppas alla att det vänder till sommaren. Men ingen vet säkert. Ett halvt sekel sedan transistorn uppfanns drabbas nu halvledarbranschen av sin värsta kris någonsin. Lågkonjunkturen tvingar it- och telekomföretag att dra ned på tillverkningen av såväl mobiltelefoner som datorer, internetroutrar och hemelektronik. Eftersom hjärtan i all sådan utrustning är de små mikrochipsen slår det direkt mot chipstillverkarna. Konjunkturen för denna bransch har nu dalat i över ett år. I april trodde många analytiker att botten var nådd. Men raset har fortsatt. Under april månad var beläggningen i världens halvledarfabriker nere i rekordlåga 84 procent. Tillverkarna fick i princip inga nya ordrar. Orderingången var mindre än hälften av faktureringen. Detta drabbade inte minst Intel, världens största tillverkare av halvledarkretsar, eller mikrochips som de också kallas. I vintras tvingades bolaget säga upp 5 000 personer och två gånger varna för sämre försäljning. Under 90-talet satt Intels processorer, inte minst den populära Pentiumprocessorn, i över 90 procent av alla sålda datorer. I dag är situationen annorlunda. Konkurrenten AMD är nästan i kapp, tekniskt sett, och har tvingat Intel att sänka priserna och knaprat åt sig en bra bit över 20 procent av marknaden för pc-processorer. Samtidigt står Intel inför ett tekniskt generationsskifte. Alla pc-processorer från IBM:s första pc till de senaste Pentiummodellerna bygger på samma arkitektur, x86, vilket har gjort det relativt enkelt för programmerare att skriva om sina program allteftersom processorerna utvecklats. Nu har x86-arkitekturen med sin 32-bitars datakanal nått slutet. Lösningen heter 64 bitar, vilket ger 4 miljarder gånger större maximalt minne. Intels första 64-bitarsprocessor, Itanium, lanserades nu i maj. Med den hoppas Intel komma in på marknaden för riktigt stora, tunga databaser och webblösningar, där Sun Microsystems, IBM och Hewlett-Packard i dag är ledande med egna, men dyra, 64-bitarschips. Problemet är bara att en ny arkitektur kräver nya program. Alla de pc-program som finns i dag fungerar visserligen på Itaniumbaserade datorer, men de går mycket långsammare än på Pentiumdatorer. Världens alla miljoner programmerare måste skriva om alla sina program för den nya miljön, ett arbete som bara påbörjats och som kommer ta flera år innan det är klart. Och med en ny arkitektur tappar Intel också det som varit vinstmotorn genom alla år: kompatibiliteten bakåt. Vid ett teknikskifte som med Itanium blir det helt plötsligt mycket mer att välja på för pc-köpare och företag. Ska vi ändå byta kan vi lika gärna titta på Suns eller Apples grejor, kan köparna resonera. Därför har Intel i flera år försökt bredda sig med nya chips för kommunikationssektorn och för mobiltelefoner och annan konsumentelektronik. Men räknat i pengar är detta fortfarande inte mer är en testverksamhet för Intel, med mindre än 10 procent av Trots krisen vägrar Intel dra ned på investeringstakten. I år investerar bolaget inte mindre än 7,5 miljarder dollar i framför allt nya fabriker. Chipstillverkning är en oerhört dyr process som kräver fabriker som kostar omkring 2 miljarder dollar och tar två år att bygga. Häromveckan syntes dock än en gång tecken på att botten kan vara nådd. Intel spådde att försäljningen för andra halvåret i år blir större än för första. Men det brukar den år andra sidan alltid vara. Och såväl datortillverkarna Compaq, Dell och Hewlett-Packard som flera av USA stora återförsäljarkedjor fortsätter varna för dålig efterfrågan.