Lödbarhet eller lödningsbarhet?

Lars-Gunnar Klang höll tisdags ett framförande på det seminarium som NCAB arrangerade tillsammans med Elektronikkonsult på Tekniska Museet i Stockholm. Bo Andersson från NCAB, Vidar Wernöe från Elektronikkonsult och Lars-Gunnar Klang pratade om att göra rätt från början i utvecklingskedjan. Nära 70 deltagare fick höra om vikten av att göra rätt vid konstruktionsstadiet och vid caddningen av mönsterkorten för att dels minimera antalet fel och dels spara pengar. Lars-Gunnar Klangs framförande speglade hans vurmande för kommunikation i konstruktionsstadiet. Om Bo Andersson och Vidar Wernöe pratade om designregler för effektivare mönsterkortstillverkning och för bästa möjliga miljöhänsyn så pekade Lars-Gunnar Klang på en rad problem som kan uppstå vid kretskortstillverkningen efter missar vid konstruktionsstadiet. I dragningen om ytbehandlingar på mönsterkort pekade Lars-Gunnar Klang på skillnaden mellan lödbarhet och lödnings-barhet. Lödbarhet som det så populärt diskuteras om ur ytbehandlingssynpunkt handlar främst om vätningsförmågan av metallen men inte nödvändigtvis hur väl den fungerar i lödprocessen, till exempel vid dubbelsidig omsmältning, enligt Lars-Gunnar Klang. Lödningsbarheten avspeglar hur väl lödningen av ett kretskort kommer att fungera under de specifika omständigheter som gäller hos kretskortstillverkaren. Olika kretskortstillverkare kan komma att uppleva olika lödningsbarhet på kort från samma leverantör exempelvis beroende på hur korten hanteras, vilken lodpasta som används, hur mycket lodpasta (och därmed flussmedel) som deponeras och vilken ugn och temperaturprofil som används. Därmed inte sagt att lödproblem endast beror på lödprocessen, mönsterkortet kan givetvis också vara orsaken. Klicka här för att se bilder från seminariet.