Det är dyrt att vara billig

Det finns en ekonomisk motlag mot Moores tekniska 'mania'. Den ekonomiska grunden för IT- produkter; PC's, telekom, chips, tillbehör går nästan i en inverterad riktning när tekniken avancerar. Sean Maloney, vvd, Intel varnar för att vinster och intäkter för telekomindustrin är på väg ned mot 1997 års nivåer medan 'kommunikationssektorn' lyfter. Det finns mer än bara upp- och ned i konjunkturer. För att följa Moores lag krävs det enorma investeringar. Spetsteknik är inte billig; fabriker, R&D, utrustning, utbildning har alla samma spiraleffekt som Moores lag. Intensiv konkurrens gör att IT- industrin inte kan avbryta dessa stora investeringar ens när det är lågkonjunktur. Slutresultatet i detta ekorrhjul är större kapacitet på nästan alla nivåer. Men om det inte blir en ökad efterfrågan -och den kommer ofta inte synkad med tillgången-- blir resultatet kraschande priser och en nedåtgående spiral. Ett exempel på detta är chip- industrins dilemma att bygga nya linor för 300 mm substrat, som ger 2,5 ggr mer än 200 mm's. Tekniken och aptiten att få ett marknadsövertag över konkurrenterna finns. Och Moores lag nästan dikterar en övergång till 300 mm för att hålla industrin på den traditionella kostnad- prestanda kurvan. Men mer än en chiptillverkare slåss med de ekonomiska konsekvenserna att ha rusat över till 300 mm för att vi är inne i en teknisk spiral. Om den tekniska förbättringen bara resulterar i att utbudet blir överfullt vänds inte den nedåtgående ekonomiska kurvan. Att fallande chip- priser är positivt för OEM's, och konsumenter, är hälsan hos tillverkarna ett bekymmer. Det är ingen som önskar en stagnerad teknikutveckling, men det kanske är hög tid att ägna energi och kunskap åt kostnader visavi långsiktighet. Fritt från EBN