10 år senare – Brexit och det "nya normala"

En omformad marknad

Storbritanniens utträde ur EU förändrade i grunden verksamhetsmiljön för EMS-leverantörer. Företag som köper in komponenter globalt samtidigt som de monterar produkter för kunder på flera marknader stod plötsligt inför nya logistiska hinder, ökade krav på regelefterlevnad och begränsningar i arbetskraftens rörlighet.

För bolag verksamma inom, eller kopplade till, det brittiska EMS-ekosystemet – inklusive multinationella aktörer som Incap Corporation, NOTE AB och Plexus Corp samt inhemska specialister som TT Electronics och Jaltek Systems – har anpassningen ofta inneburit satsningar på förvärv, partnerskap eller uppbyggnad av nya distributionsnätverk.

De bolag som har en geografiskt spridd tillverkningsbas har generellt haft lättare att ställa om. Incap, till exempel, driver anläggningar i Europa, Asien, USA och Storbritannien, vilket gör det möjligt att förlägga produktion inom EU för europeiska kunder samtidigt som den brittiska verksamheten upprätthålls för den inhemska marknaden.

Bolag med mer koncentrerad verksamhet i Storbritannien har däremot ofta tvingats bygga om sina logistiknätverk eller ingå partnerskap i Europa för att behålla tillgången till EU-marknaden.

Handelsfriktion och logistik

En av Brexits mest omedelbara konsekvenser var den ökade byråkratin. Före Brexit rörde sig elektronikkomponenter och moduler fritt inom EU:s inre marknad. Efter utträdet innebar tullhandlingar, ursprungsregler och nya logistikprocesser förseningar och ökade kostnader.

Enligt Steve Blythe på Jaltek Systems var de inledande störningarna hanterbara men betydande och innebar att företaget behövde tänka om kring logistik och distribution.

"Det blev genast svårare att handla med Europa. Det fanns inledande friktion kring pappersarbete och tull, men vi löste det ganska snabbt och hade turen att ha en lojal och förstående kundbas."

Komplexiteten var särskilt påtaglig för EMS-bolag eftersom högoptimerade leveranskedjor är centrala för verksamheten. Även korta förseningar vid gränsen kan störa produktionsplaneringen eller öka lagerkostnaderna.

John Harley, vice vd för affärsutveckling på elektroniktillverkaren OSI Electronics UK, säger att företagen till stor del fick lösa problemen på egen hand.

"Det tog ett tag innan vi förstod hur vi enkelt kunde få in varor i Europa. Vi fick inte mycket hjälp från staten, så vi fick klura ut det själva. Men med tiden har vi, precis som andra, lyckats anpassa oss. Nu verkar vi inte ha några problem alls, och jag skulle säga att det är lika smidigt som det var före Brexit."

Regelmässiga skillnader

En annan utmaning har varit den växande regelmässiga skillnaden mellan Storbritannien och EU, särskilt övergången från CE-märkning till UKCA-certifiering. Elektronikprodukter som säljs på båda marknaderna kan nu kräva dubbel certifiering, vilket ökar kostnaderna och det administrativa arbetet kring testning, dokumentation och regelefterlevnad.

Även här har stora multinationella tillverkare generellt haft lättare att absorbera kostnaderna eftersom de redan verkar inom flera regelverkssystem. Mindre EMS-bolag har däremot ofta känt av effekterna betydligt mer.

Konsolidering och partnerskap

Brexit påskyndade också konsolideringen inom EMS-sektorn.

Ett tydligt exempel var Incap Corporations förvärv av AWS Electronics Group, vilket tillförde tillverkningsanläggningar i både Storbritannien och Slovakien. Den dubbla strukturen gav bolaget en strategisk fördel, där produktion inom EU kunde förse europeiska kunder utan tullfriktion samtidigt som de brittiska anläggningarna fortsatte att stödja den inhemska marknaden och specialistsegment.

Utvecklingen speglade en bredare trend mot geografiskt spridda tillverkningsnätverk utformade för att minska geopolitiska risker. Brexit var dock bara en av flera drivkrafter bakom förändringen – pandemin och halvledarbristen blottlade också sårbarheter i de globala leveranskedjorna.

Även andra bolag ingick strategiska allianser. År 2023 inledde Jaltek ett partnerskap med ett slovenskt EMS-bolag för att stärka tillverkningskapaciteten och få tillgång till produktion inom EU, om kunder skulle efterfråga det.

Samtidigt fokuserade många bolag mer på att stärka relationerna med sina befintliga kunder. Detta var dock, enligt Blythe, egentligen inte något problem för Jaltek.

"Vi har arbetat med några av våra kunder i över 20 år. Den närheten, tilliten och samarbetet med dem är något vi alltid har haft, så det är inbyggt i hur vi arbetar."

Cogent Technologys vd Gordon Watling säger att Brexit förstärkte en tendens hos kunderna att föredra lokala leverantörer.

"Man har sett bolag dra sig tillbaka till det man känner till, där handeln är gränslös och helt enkelt enklare."

Watling konstaterar att många kunder, särskilt inom medicinteknik, redan föredrog leverantörer i närområdet.

"Det har inte riktigt funnits någon ny drivkraft att 'hålla det lokalt' inom Storbritannien – den fanns redan där."

Arbetskraftsbrist och automation

Den brittiska elektroniksektorn stod redan inför en framtida kompetensbrist före Brexit, men den minskade fria rörligheten förvärrade problemet genom att begränsa tillgången till kvalificerad arbetskraft från EU.

För EMS-leverantörer som driver monterings- och testanläggningar ökade bristen på tekniker och ingenjörer lönekostnaderna och konkurrensen om tillgänglig kompetens. Många svarade genom att investera mer i automation och avancerad tillverkningsteknik, däribland robotik, automatiserade inspektionssystem och digital produktionsövervakning.

TT Electronics har till exempel lyft fram automation som en central del i sitt bredare moderniseringsarbete för att förbättra effektiviteten och minska beroendet av manuell arbetskraft. Samtidigt breddade bolagen sina rekryteringsinsatser och utvecklade starkare band till högskolor och universitet.

"Eftersom Brexit tvingade många erfarna medarbetare att lämna sektorn påskyndade det behovet av att utveckla kompetens internt. Att utbilda personal och rekrytera nya medarbetare blev våra huvudprioriteringar", säger Steve Blythe på Jaltek. "Vi hade redan etablerat samarbeten med skolor, högskolor och universitet, och det arbetet gav resultat."

OSI Electronics UK valde en liknande väg. "Vi byggde relationer med universitet och högskolor lokalt", säger John Harley. "Så på sätt och vis skulle jag säga att Brexit hjälpte oss att fokusera."

Oväntade fördelar

Trots de utmaningar som Brexit medförde fick utvecklingen också många företag att ompröva sina arbetssätt och samarbeta närmare med externa organisationer – något som visat sig ge oväntade fördelar under det senaste decenniet.

Jaltek engagerade sig till exempel i initiativet Sharing in Growth, ett samarbetsprogram för tillverkningsindustrin med fokus på ledarskapsutveckling och operativa förbättringar. Bolaget knöt även närmare kontakter med organisationer som Make UK, STC, JOSCAR, ADS och den lokala handelskammaren.

"Vi fick ledarskapsutbildning värd tusentals pund genom Sharing in Growth", säger Steve Blythe. "Det har varit avgörande för hur vi driver verksamheten i dag."

Gordon Watling, som tidigare arbetat på det amerikanska försvars- och flygteknikbolaget Mercury Systems, menar att Brexit utan tvekan gjorde en europeisk expansion svårare för brittiska leverantörer.

"Om man har ambitionen att expandera internationellt och i Europa blir det helt enkelt svårare", säger han. "Men eftersom vi till största delen är fokuserade på Storbritannien har effekten inte varit särskilt stor för oss. Det har egentligen inte begränsat vår förmåga att betjäna kunderna, och det har inte heller haft någon större påverkan på vår sourcing."

Rörelsen mot specialisering

Brexit påskyndade en redan pågående strukturell förändring inom den brittiska EMS-sektorn. I stället för att konkurrera direkt med lågkostnadstillverkning i Östeuropa och Asien har många brittiska företag i allt högre grad fokuserat på specialiserad tillverkning med högt förädlingsvärde.

Omställningen har framför allt skett inom sektorer som flyg, försvar, medicinteknik och industriautomation, där ingenjörskompetens, certifieringar och nära kundsamarbete ofta väger tyngre än låga produktionskostnader.

Incaps brittiska verksamhet lägger till exempel allt större fokus på leveranskedjor inom försvars- och flygindustrin, där säkerhetsackrediteringar och långsiktiga kundrelationer har ett högt värde.

På liknande sätt fokuserar Jaltek Systems på komplexa tillverkningsprojekt med hög variation och nära integration med kundernas designprocesser.

"Vi har två ben i vår affärsmodell: design och tillverkning", säger Steve Blythe, som konstaterar att bolagets relationer med europeiska designkunder har förblivit goda trots Brexit.

Rörelsen mot lokalisering och nearshoring har också skapat möjligheter för företag som kan erbjuda flexibla, ingenjörsdrivna tillverkningstjänster.

För företag som huvudsakligen betjänar brittiska kunder har effekterna varit relativt begränsade.

"Eftersom vi bara levererar till brittiska kunder har vi märkt av väldigt små störningar", säger en vd inom branschen. "Om något har affärerna snarare ökat stadigt."

Ett nytt konkurrenslandskap

Brexit må inte ha undergrävt den brittiska EMS- och kontraktstillverkningsindustrin i grunden, men det har förändrat konkurrensförutsättningarna inom den europeiska elektroniktillverkningen.

Östeuropeiska länder, däribland Polen, Ungern och Tjeckien, fortsätter att dominera elektronikmontering i höga volymer tack vare lägre arbetskraftskostnader och sömlös tillgång till EU:s inre marknad.

"Om man inte har egna tillverkningsanläggningar i Europa eller Östeuropa är det svårt", säger John Harley på OSI Electronics UK.

Samtidigt koncentrerar sig brittiska EMS-leverantörer allt mer på specialiserad och ingenjörsintensiv tillverkning.

Företag som TT Electronics och Jaltek fortsätter att lyfta fram avancerad tillverkningskompetens, nära kundsamarbete och integrerad designexpertis.

Multinationella bolag som Incap intar en mellanposition genom att använda geografiskt diversifierade tillverkningsnätverk för att hantera regelmässiga och logistiska hinder samtidigt som de fortsätter att betjäna kunder i flera regioner.

I slutändan innebar Brexit betydande friktion för den europeiska elektroniktillverkningen, men påskyndade samtidigt strategiska förändringar.

De multinationella bolagen har utnyttjat sina globala tillverkningsnätverk för att behålla tillgången till marknaden, medan brittiska specialister i allt högre grad har fokuserat på tillverkning med högt förädlingsvärde och stark ingenjörskompetens. Strategiska förvärv och partnerskap har gjort det möjligt för många företag att fortsätta verka effektivt på både den brittiska och den europeiska marknaden.

I den nya miljön beror framgång i allt högre grad på flexibilitet, specialisering och förmågan att integrera tillverkning med design, ingenjörskompetens och expertis inom leveranskedjan.

Sammantaget med pandemin, geopolitisk instabilitet och halvledarbristen kan Brexit ses som en del av ett bredare decennium av omvälvningar som successivt har omformat EMS- och kontraktstillverkningssektorn – till en bransch som möjligen är mer motståndskraftig än tidigare. I den meningen tycks en försiktig optimism råda i sektorn.

Redan 2022 sade Johan Dahl, VP Sales EMEA på A2 Global Electronics + Solutions, till Evertiq:

"Det har varit en perfekt storm – sammanslagningar och konsolidering av OCM:er, enorma ökningar i den globala efterfrågan, Brexit, en global pandemi och nu kriget i Ukraina. Bara framtiden kan säga oss vad detta innebär."

Mot bakgrund av konflikten i Mellanöstern, som fortsätter att skapa osäkerhet på de globala finansmarknaderna, och signaler från den brittiska regeringen om en vilja att närma sig EU igen, klingar de orden lika sant i dag som då.