Chip gör att blinda kan känna igen bokstäver och ord

Det subretinala elektroniska implantatet som tillverkats av Retina Implant AG i Tübingen innehåller 1500 ljuskänsliga dioder, förstärkare och elektroder på ett chip på 3x3 mm. Chipet omvandlar bilder till ett rutnät av elektriska impulser som sänds till hjärnan via näthinnans nervceller. Tidigare blinda patienterna kunde känna igen och lokalisera källor till ljus eller vitaktig föremål, till exempel koppar och tallrikar. En av patienterna kunde korrekt identifiera okända föremål och läsa av visarna på en stor klocka. Dessutom kunde han känna igen enskilda bokstäver, för att sedan bilda ord och skilja på 7 olika nyanser av grått. Men i de fall där näthinnan är ärrad, har otillräcklig perfusion eller där synnerven skadats kan inte effekten uppnås. Forskningen syftar till skapa ett näthinneimplantat för att ersätta den förlorade funktionen av degenererade stavar och tappar i näthinnan hos patienter som blivit blinda på grund av till exempel retinitis pigmentosa. Retinitis pigmentosa, en ärftlig degeneration av retina, är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i unga år. Femton år av forskning ledd av Prof. Dr Eberhart Zrenner vid Institutet för oftalmologi vid universitetet i Tübingen har krävts för att till exempel hitta material som samtidigt är biokompatibla och tillräckligt skyddar det känsliga elektroniska systemet. Det har varit viktigt att fastställa minsta och största elektriska ström som stimulerar synnerven via näthinnan och dess återstående inre nät av nervceller, som ansvarar för bearbetningen och överföringen av visuell information till hjärnan. Ögonkirurgerna har varit tvungna att utveckla en ny kirurgisk teknik för att kunna föra in chipet under näthinnan samtidigt som de skapar en anslutning via elkabel från insidan av ögat till en plats bakom örat för att driva chipet och för att möjliggöra extern kontroll och övervakning av chip-funktionen.