Nokias ras hotar nordisk mobilindustri

Bengt Nordström är vd för företaget Northstream som erbjuder konsulttjänster inom det strategiska fältet. Han har ett förflutet från Smartone, Ericsson och Comviq. De nordiska företagens framgång förklarar han med den starka bas som tidigare har funnits: – Det har att göra med att under en tjugoårsperiod, någon gång sedan tidigt nittiotal, har Europa haft en väldigt framträdande roll inom mobilindustrin. Det fanns en fyra-fem aktörer som gjorde både telefoner och infrastruktur. Allting fanns lokaliserat här i ett kluster. Industrin är beroende av just såna kluster, både för att hitta kunder och aktörer, men också för utbildningar och synergi. Nokias nuvarande situation på marknaden kan rubba just denna bas och sätta hela ekosystemet i gungnig förklarar han: – Basen för en stark nordisk telekom-tyngd urholkas om Nokia urholkas. För tio år sedan utvecklades allt i Norden. Nu har man inte samma bas längre. Mycket av den mobila aktiviteten sker i dag i Nordamerika. Dessutom är det så att när Nokia, som är ett så pass stort företag, hamnar i en svacka - då minskar det hela telekombasen i Norden genom att klustret luckras upp. Han understryker också att den nuvarande krisen inte bara gäller Nokia som företag, eller Ericsson heller för den delen. I lika hög grad drabbar den genom dessa kluster underleverantörerna: – I korten ligger nu att ett antal Nokia-medarbetare kommer att få sparken. Det handlar om kanske 6000 men man får inte glömma att det drabbar åtminstone lika många underleverantörer. – Man kan ta ST-Ericsson som ett exempel. De behöver givetvis kunder i regionen som de kan leverera sina chip-lösningar till. Men tittar vi på de windowsbaserade telefonerna så kan man snabbt se att man i de flesta produkterna där använder amerikanska chip. Hur företag som ST-Ericsson kommer att påverkas av Nokias beslut vet vi inte. Att vända utvecklingen åt rätt håll, menar Bengt Nordström, är inte helt lätt. Gemensamma ansträngningar från både företag och regeringar lär dock krävas: – Det som slagit mig är att när den starka positionen skapades för något tiotal år sedan så rådde det en regulatorisk strategi, något som gällde företag men som också kom från regeringshåll. Alla operatörer hade samma standard. Tyvärr försvann detta bland annat genom att man började med spektrumauktioner. Förut hade man så kallade ”Beauty contests” där det snarare gällde att den som hade bäst täckning eller kapacitet fick kontraktet. Det gäller inte längre. Spektrumauktionerna är inte bra för industrin på sikt, om man jämför med den regulerade strategin. Just här ligger en stor del av problemet som måste åtgärdas säger Bengt Nordström: – Som jag ser det tror jag att vi måste återvända till den regulariserade strategin igen, också från statligt håll. USA ligger längre fram på många sätt. Vi måste bli bättre om vi ska behålla industrin.