'Produktägare lider av kontraktstillverkarnas oförmåga'

Trenden började under 80-talet med telekom i spetsen med att lägga ut sin tillverkning av produkter på kontraktstillverkare. Till en början använde man tillverkare som låg ”på andra sidan gatan”, men detta utvecklades snabbt under 90-talet till att upphandla och hitta billigaste alternativen i sina närområden. Under 2000-talet skedde den stora geografiska expansionen när man började nyttja möjligheten att använda arbetskraft i fjärran länder som Kina, Sydamerika, Indonesien, Indien m.fl. för att sänka tillverkningskostnaden på sina produkter.

Om dagens artikelförfattare: Thomas Lindström är Vice President Sales & Marketing hos kontraktstillverkaren Hanza där han arbetat sedan 2010. Innan dess har han innehaft strategiska roller hos dåvarande Mydata (numera Mycronic) och Dassault Systèmes.

Man har från produktägarnas håll förfinat denna strategi med hjälp av strukturerade inköpsorganisationer med uppdelning per kategori, exempelvis tunnplåt och elektronik. Där han man sedan hittat billigaste alternativen på artikelnivå som man sedan sammanställt i en prismässigt attraktiv BOM-kostnad för sin produkt. Inköpsavdelningarna mäts, följs upp och belönas baserat på besparingar som görs år efter år på detta. Det man i företagsledningarna på dessa produktägare har svårt att skapa sig en bild av är vad totalkostnaden blir när allt är inräknat. (TC=Total cost) I flera fall överstiger logistikkostnaden tillverkningskostnaden i stora, internationella företag. Detta är ju självklart helt oacceptabelt både kostnads-, effektivitets- och miljömässigt. Utöver detta kommer andra faktorer som ytterligare skapar svårigheter för produktägarnas tillväxt och lönsamhet. Med en komplicerad, segmenterad, kostsam och geografiskt utspridd leverantörskedja tar det lång tid att introducera nya produkter men det är även svårt att möta marknadens snabba upp- och nedgångar. I dag finns förberedda partner-modeller att frigöra kapital från lager, inventarier, maskiner och byggnader för att istället satsa på produktutveckling och marknadsföring för att öka sin tillväxt. Det finns även en outnyttjad potential för många produktägare att öka sina intäkter med hjälp av nya produkter alternativt nya marknader. Detta hindras av bristen på flexibilitet i de leverantörskedjor som byggts upp enligt tidigare beskrivning, det bildas en inbyggd tröghet i systemet. Ett problem i detta är att ytterst få kontraktstillverkare har insett sin roll som partner till produktägaren vilken består i att kontinuerligt utveckla sig för att tillmötesgå nya kravbilder. Det kan i många fall handla om att erbjuda ett större mervärde genom att ta ett större ansvar för hela produktens tillverkning, inte bara sin specifika detalj. Att optimera inte bara detaljtillverkningen efter alla lean-principer utan att även hjälpa produktägaren med att optimera hela tillverkningskedjan. Majoriteten av kontraktstillverkare har intagit en passiv roll mot sin kund istället för att proaktivt försöka arbeta med att utveckla sin affär. Produktägaren har i många fall kompetensen och industrikunskapen att utveckla sin produkt för att passa sin marknad, tillverkningspartnerns viktigaste uppgift är att supporta med kunskap runt producerbarhet, industrialisering, processer samt kostnader genom hela produktens livscykel. En viktig sak är att kontinuerligt stötta produktägaren genom att arbeta med kostnadsrationaliseringar och effektivitetsförbättringar för att tillsammans bli mer konkurrenskraftiga, vilket gagnar båda parter. Detta kan endast ske genom ett nära partnerskap med transparens och förtroende från båda parter. I den hårdnande globala konkurrensen på de flesta industriella marknader är det en förutsättning att kontraktstillverkare breddar sitt erbjudande att inte bara omfatta tillverkning av kategoriserade detaljer utan även rådgivning inom hur man optimerar hela leverantörskedjan samt introducerar kompletta tillverkningslösningar för produktägarna. Kan kontraktstillverkarna hjälpa produktägarna att nå nya högre säljvolymer, större marknadsandelar och andra kostnadsfördelar vinner alla parter på detta. Tillsammans är vi starka! © Bild: Hanza