Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Anette Andersson vinnova
Elektronikproduktion |

Vinnova satsar på nya kompetenscentrum

Vinnova satsar nu resurser på åtta nya kompetenscentrum i ett femårigt program där universitet och företag kan bedriva forskning på viktiga områden.

Det handlar bland annat om sensorteknik, resurseffektiva fordon, material för bränsleceller och batterier samt teknik för bättre högfrekvens- och högeffektskomponenter. I kompetenscentrumen ska universitet, forskningsinstitut, företag och offentliga aktörer bedriva forskning i nära samarbete inom områden som är viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Syftet är att ny kunskap och ny teknik skall föras ut via näringsliv eller andra delar av samhället och bidra till utvecklingen av nya produkter, processer och tjänster. Satsningen är också tänkt att göra Sverige mer attraktivt för kunskapsintensiva företag. – Tillgång till bra forskningsmiljöer och möjligheter till samarbeten med universitet spelar en viktig roll för Sveriges möjligheter att behålla och attrahera kunskapsintensiva företag. Tidigare erfarenhet visar tydligt att den här typen av samarbeten stärker innovationsförmågan i företagen som deltar, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Varje kompetenscentrum får finansiering från Vinnova med mellan fyra och åtta miljoner kronor per år under fem år, dock maximalt 36 miljoner. Utöver det bidrar de universitet och företag som deltar med lika mycket vardera. Satsningen utgör en del i regeringens initiativ med strategiska samverkansprogram.
Följande nya kompetenscentrum får finansiering: FunMat-II, Linköpings universitet Forskning inom högpresterande material med ytor som optimerats på nanonivå för verktyg, bränsleceller och batterier. Kompetenscentrum för additiv tillverkning – metall, Chalmers Forskning för utveckling av material och processer för additiv tillverkning (3D-printing) av avancerade metalliska komponenter. Centre for Advanced BioProduction, AdBIOPRO, KTH Ett centrum som genom sin forskning ska möjliggöra att biologiska läkemedel kan produceras i stor skala, genom ett väl sammansatt konsortium anses de ha stora möjligheter att bli internationellt ledande. Centrum för III-Nitrid teknologi, Linköpings universitet Ska leda till ny teknologi som kan förbättra högfrekvens- och högeffektskomponenter, vilket kan bidra till att lösa globala samhällsutmaningar med utsläpp av växthusgaser och det ökande beroendet av mobil data. Digital Cellulose Center, Acreo Swedish ICT AB Forskning inom området digital cellulosa, där cellulosa kombineras med elektroaktiva material som möjliggör cellulosaprodukter som kan kommunicera med den digitala världen och som samtidigt är miljömässigt hållbart. Linköping Center for Sensor Informatics and Control (LINK-SIC), Linköpings universitet Ska bedriva industriinriktad forskning inom sensorinformatik och reglerteknik. Centrets vision är att bidra till utveckling inom svensk systembyggande industri, vilken är avgörande för landets tillväxt och ekonomiska hållbarhet. Vinnwater, Luleå tekniska universitet Visionen är att utveckla banbrytande, forskningsbaserade dagvattenlösningar, som minimerar föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag, och som fångar de möjligheter som dagvattenavrinning kan erbjuda. Centre for ECO2 Vehicle Design - Resurseffektiva fordon för ett hållbart samhälle, KTH ECO2 är en forskningsmiljö där alla Sverigebaserade fordonstillverkare är samlade för att skapa kompetens, metoder och kunskap som är nödvändig för att utforma resurseffektiva fordon.

Annons
Visa fler nyheter
2024-03-15 14:25 V22.4.5-2
Annons
Annons