Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Elektronikproduktion | 28 juni 2010

Det gula gräset inte längre grönare

En ny trend, Backsourcing, växer sig allt starkare. Den innebär att produktägare flyttar tillbaka tillverkning från Kina, vilket skapar nya utmaningar och möjligheter för svenska bolag, skriver Hanzas vd Erik Stenfors i denna artikel.

Under längre period har den internationella trenden varit att flytta tillverkning till Asien. Även mindre svenska företag har känt sig manade att följa strömmen och undersöka möjligheter med fabriker i Kina. För produktägarna har tillverkningsflytten många gånger skett med nyhetens behag och med en möjlighet att få upptäcka en annan del av världen. Men för underleverantörerna har mönstret varit allt annat än välkommet – helt plötsligt är leverantören överhoppad och måste sätta in motmedel i form av partners och kostsamma investeringar i egna fabriker i Kina. Men nu växer en internationell mottrend sig allt starkare: ”Backsourcing”. Det handlar om hemvändande tillverkning där lokala leverantörer åter anlitas. Vad är det som händer och hur ser det nya industriella landskapet ut? Det finns flera orsaker till den nya trenden. En faktor, som alltid, är kostnaden. Även om tillverkningskostnaden är lägre i Kina, har totalkalkylen (”landing cost”) ofta visat sig betydligt sämre än budgeterat – speciellt i de fall där slutkunden finns här i Europa. En annan utmaning har varit time-to-market; att hantera leverantörskedjan på distans medför ofta försenade lanseringar med negativa konsekvenser. Därtill finns risken för patentintrång och stöld av immateriella rättigheter. Hotet har alltid funnits, men i vår globala värld blir skadorna vid IP-stöld större. Vi har också accelererande omständigheter som eldar på utvecklingen. Allteftersom kinesiska bolag själva erbjuder fler och fler egna produkter, växer konkurrensen om de inhemska tillverkningsresurserna. The Economist rapporterade att Kina 2009 tog plats som världens största exportör med en marknadsandel om 10 % - USA stod för ca 8 %. Blott tio år tidigare stod Kina för 3 % och USA för 12 %. Risken att bli ”utknuffad” som mindre svensk spelare växer. Därtill finns det växande ”hotet” om nya miljökrav i form av straffskatter på produkter som fraktas långa sträckor från tillverkare till konsument. Trenden är som i så många andra fall snabbast och starkast i USA, där den fått det passande namnet ”Backshoring”. Den ledande amerikanska marknadsplatsen för tillverkning, MFG.com, visade i sin senaste kvartalsundersökning att uppseendeväckande 44 % av större nordamerikanska produktägare har upplevt så stora störningar i leverantörskedjan att de blivit tvingade att söka alternativa leverantörer. Nästan en tredjedel (31 %) säger att de planerar att omgående flytta tillverkning närmare USA. Men det finns förstås en stor skillnad mellan Europa och USA: Det finns inga ”lågkostnadsstater” i USA, utan tillverkningen måste antingen åter placeras i USA, eller läggas i Sydamerika med fortsatt avstånd som följd. Här i Europa, och kanske i synnerhet i Sverige, har vi fördelen av lågkostnadsländer i närområdet med kort flygväg, nära tidszon och enkla logistiklösningar. Vilka konsekvenser har då backsourcing för svenska bolag? För svenska produktägare handlar det nu om att välja en tillverkningspartner som behåller en rimligt låg kostnad, samtidigt som IP inte riskeras, och med rimligt avstånd mellan FoU och tillverkning. En av de största utmaningarna kan vara produktionsunderlag. Många gånger har dokumentationen inte säkrats och det kan behövas insatser med ”reverse engineering”. I värsta fallen kan produktbolagets framtid vara i fara om fabriken i Kina kastar ut den mindre svenska kunden. Oavsett framtida produktionsstrategi måste svenska företag se till att kunskapen om bolagets produkter finns i egen ägo. För svensk tillverkningsindustri är det delvis goda nyheter. Det gäller att skapa en struktur där tillverkningen inom Sverige får behålla de första länkarna – guldlänkarna – av leverantörskedjan. Det vill säga industrialisering, prototyper och lågvolym, medan övrig tillverkning förläggs i ett lågkostnadsland nära Sverige. Vidare är det lämpligt att upprätthålla en koppling till Kina (kanske genom partners), dels för de stora volymer som hör hemma i Kina, dels de produkter som säljs på den asiatiska marknaden, där lokal tillverkning är rationellt. Rätt bemött kan vi tacka för den ”kinesiska återbäringen” som skapar ett nytt industriellt landskap, vilket driftiga produktägare och underleverantörer kan dra nytta av!
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-04-25 12:19 V13.2.1-1