Stort forskningsbidrag till elektroniska landvinningar

Forskargruppen har under senare tid kunnat stå för flera framgångar, inräknat världens första tryckbara transistor som kan drivas vid låga spänningar, byggd i billig plast. I våras presenterades också det första kemiska chipet, en nyhet som gav genklang över hela världen. Laddningsbärarna i chipet består av kemiska ämnen med olika funktioner, något som innebär att det blir möjligt att styra och reglera cellernas signalvägar i människokroppen. Två områden Magnus Berggren nu vill förstärka är bioelektroniken och den grundläggande komponentforskningen. - Bioelektroniken är ju ett av de mest spännande områden vi har just nu, säger han. Den stora utmaningen är att snabba upp de bioelektriska kretsarna. De behöver bli snabbare för att vara till verklig nytta, som att användas i proteser eller nyttjas för att avvärja ett epilepsianfall. - Trampar man på en spik tar det ett tiotal millisekunder innan man lyfter på foten och den hastigheten vill vi slå. Inom något år ska våra kemiska kretsar vara snabbare än nervsystemet, säger Magnus Berggren. Det andra området handlar om att styra och reglera elektrokemin i ledande polymerer. - Just nu vill vi bara förstå hur det fungerar. Det är ett projekt som är till för att lära.