Optronic värnar om svensk optronikindustri

En förutsättning är att resultaten av den senaste forskningen görs tillgängliga för utvecklingsavdelningarna. - På grund av att många svenska företag inte har tillgång till kunskap om det senaste inom optik är jag rädd för att den inhemska industrin ska hamna i bakvattnet, säger en av föreläsarna på kursdagarna, Emil Hällstig, som kombinerar arbetet som optronikforskare vid Luleå tekniska universitet med FoU-uppdrag vid Optronic. Ljusets överlägsna förmåga att sända, lagra och bearbeta information håller på att revolutionera tekniken inom de flesta branscher. Emil Hällstig konstaterar att eftersom industrialiseringen av optroniken ligger ett antal årtionden efter mikroelektroniken kommer optroniken med största sannolikhet under den närmaste tiden att få samma genomslag som mikroelektroniken redan haft. Inte minst gäller det beröringsfria och extremt noggranna optiska mätmetoder, som i många fall inneburit avgörande teknikskiften inom industrin. - En framgångsrik högteknologisk produkt består ofta av cirka 90 procent ingenjörsarbete och 10 procent helt ny teknik. Om vi inte kan berika våra produkter med den där extra tiondelen kommer industrin att komma på efterkälken, betonar Emil Hällstig. Han menar att glappet mellan industrin och forskarna till stor del beror på att de har olika tidsperspektiv. - Industrin har sitt kvartalstänkande, medan man vid universiteten arbetar mer långsiktigt. Här återstår mycket arbete för att det kortsiktiga och det långsiktiga ska kunna mötas, säger Emil Hällstig. För att den svenska industrin ska hänga med i svängarna måste också utbildningen inom optik hålla hög klass. Här höjer en annan av föreläsarna på Optronics kursdagar ett varningens finger. Göran Manneberg, docent vid KTH, som specialiserat sig på optronik, menar att det inom utbildningen ofta fokuseras på fel saker. - Istället för att elever och studenter börjar med att studera strålkonstruktioner i teleskop och mikroskop, som man gjort i 50 år, borde utbildningen direkt fokuseras på kameror som både ger de största möjligheterna och orsakar de största optiska problemen inom industrin, säger han. Det handlar då till exempel om att lära sig hur en zoom fungerar och om fördjupningar i begrepp som ljusstyrka, bländartal och skärpedjup. Göran Manneberg menar att en ålderdomlig syn på optik genomsyrar hela undervisningsväsendet i Sverige. - I USA har de däremot förstått vikten av att lägga mest krut på kameror. Där har man också ett närmare samarbete mellan universitet och industri inom detta område, avslutar han. Vid kursdagarna om högteknologisk konkurrenskraft visas på de nya kommersiella möjligheterna inom den senaste optronikutvecklingen. Under dagarna presenteras också ett antal "success stories" där optronik spelat en nyckelroll i några företags satsningar för att erövra initiativet på sina marknader. Kursdagarna genomförs i Göteborg den 2 mars, i Jönköping den 3 mars och i Stockholm den 9 mars.