Sverige långt fram i globaliseringen

I en ny rapport av Industrins Ekonomiska Råd (IER) kallad " Globaliseringen och den svenska industrin - effekter och framtidsutsikter", belyses globaliseringens effekter och framtidsutsikter för den svenska industrin. Några av huvudslutsatserna är följande: Globaliseringens mest synbara effekt är starka ökningar i världshandeln och utlandsinvesteringarna. Sverige tillhör de länder där utrikeshandeln ökat mest. Merparten av både export och import är industriprodukter och den svenska industrin har därför i stort sett behållit sin andel på drygt 20 procent av BNP. Svensk industri har också ökat sin produktion snabbare än de flesta andra industriländer de senaste tio åren. Trots ökade investeringar de senaste åren ligger industrins investeringskvot kvar på en ohållbart låg nivå. För att klara de fortsatt snabba produktivitetsökningar som globaliseringen kräver måste investeringsaktiviteten intensifieras. Det historiskt stora bytesbalansöverskottet speglar ett bristande förtroende att investera i Sverige. Globaliseringen har potentiellt stora positiva välfärdseffekter, men konkurrensen ökar också liksom rörligheten för investeringar och industriproduktion. Svenska industriföretag tillhör de mest aktiva i denna process samtidigt som ett antal svenska företag förvärvats av utländska företag under senare år. Svensk FoU (forskning och utveckling) är också mer internationaliserad än i flertalet andra länder. Även om svensk industri hittills har klarat globaliseringen på ett bra sätt har vi dock bara sett början på globaliseringens effekter. I takt med att Kina och Indien blir allt viktigare förstärks omvandlingstrycket. Det kan innebära ökad lönespridning och under vissa omständigheter en allmän lönepress i OECD-området. Sannolikt sker lönekonvergensen främst genom stigande löner i de nya ekonomierna. Globaliseringen innebär för företagen tilltagande specialisering, ökad handel och lägre priser i många fall. Konkurrensen tilltar men också möjligheten till större försäljningsvolymer på nya marknader. Företagen måste bygga upp kompetens för att kunna hantera internationaliserade produktionsstrukturer och för att kunna ta tillvara de potentiellt stora fördelar som globaliseringen innebär. Den hårdnande konkurrensen kan förväntas driva fram en ökad specialisering inte bara i företag utan också i länder och regioner. Sverige har ett flertal starka sidor som industrination, goda relationer mellan arbetsmarknadens parter samt en stark företagsledartradition. På den negativa sidan finns en osäkerhet kring vissa för företagen viktiga områden (t ex energiförsörjningen) samt ett högt skatteuttag i jämförelse med andra länder. Det finns också en sårbarhet på grund av en redan starkt internationaliserad industri och ett storföretagsberoende. Den svenska utbildningsnivån är hög i en internationell jämförelse och personalutbildningen inom industrin är omfattande i ett internationellt perspektiv. I framtiden gäller det att förebygga och lindra de negativa effekterna för de som friställs när industrins omvandlas. Utbildning är en viktig åtgärd och gymnasiekompetens kan i många fall vara viktigare än högskoleutbildning. Utbildning passar dock inte alla, åtgärder som underlättar geografisk rörlighet är viktiga komplement. Hela rapporten finns tillgänglig i pdf-format på www.industriavtalet.com där det också finns mer information om Industrikommittén, Industriavtalet och Industrins Ekonomiska Råd (IER).