Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Elektronikproduktion | 19 juni 2006

Sverige långt fram i globaliseringen

Globaliseringens mest synbara effekt Àr starka ökningar i vÀrldshandeln och utlandsinvesteringarna. Sverige tillhör de lÀnder dÀr utrikeshandeln ökat mest. Det skriver Industrins Ekonomiska RÄd i en fÀrsk rapport.
I en ny rapport av Industrins Ekonomiska RĂ„d (IER) kallad " Globaliseringen och den svenska industrin - effekter och framtidsutsikter", belyses globaliseringens effekter och framtidsutsikter för den svenska industrin. NĂ„gra av huvudslutsatserna Ă€r följande: Globaliseringens mest synbara effekt Ă€r starka ökningar i vĂ€rldshandeln och utlandsinvesteringarna. Sverige tillhör de lĂ€nder dĂ€r utrikeshandeln ökat mest. Merparten av bĂ„de export och import Ă€r industriprodukter och den svenska industrin har dĂ€rför i stort sett behĂ„llit sin andel pĂ„ drygt 20 procent av BNP. Svensk industri har ocksĂ„ ökat sin produktion snabbare Ă€n de flesta andra industrilĂ€nder de senaste tio Ă„ren. Trots ökade investeringar de senaste Ă„ren ligger industrins investeringskvot kvar pĂ„ en ohĂ„llbart lĂ„g nivĂ„. För att klara de fortsatt snabba produktivitetsökningar som globaliseringen krĂ€ver mĂ„ste investeringsaktiviteten intensifieras. Det historiskt stora bytesbalansöverskottet speglar ett bristande förtroende att investera i Sverige. Globaliseringen har potentiellt stora positiva vĂ€lfĂ€rdseffekter, men konkurrensen ökar ocksĂ„ liksom rörligheten för investeringar och industriproduktion. Svenska industriföretag tillhör de mest aktiva i denna process samtidigt som ett antal svenska företag förvĂ€rvats av utlĂ€ndska företag under senare Ă„r. Svensk FoU (forskning och utveckling) Ă€r ocksĂ„ mer internationaliserad Ă€n i flertalet andra lĂ€nder. Även om svensk industri hittills har klarat globaliseringen pĂ„ ett bra sĂ€tt har vi dock bara sett början pĂ„ globaliseringens effekter. I takt med att Kina och Indien blir allt viktigare förstĂ€rks omvandlingstrycket. Det kan innebĂ€ra ökad lönespridning och under vissa omstĂ€ndigheter en allmĂ€n lönepress i OECD-omrĂ„det. Sannolikt sker lönekonvergensen frĂ€mst genom stigande löner i de nya ekonomierna. Globaliseringen innebĂ€r för företagen tilltagande specialisering, ökad handel och lĂ€gre priser i mĂ„nga fall. Konkurrensen tilltar men ocksĂ„ möjligheten till större försĂ€ljningsvolymer pĂ„ nya marknader. Företagen mĂ„ste bygga upp kompetens för att kunna hantera internationaliserade produktionsstrukturer och för att kunna ta tillvara de potentiellt stora fördelar som globaliseringen innebĂ€r. Den hĂ„rdnande konkurrensen kan förvĂ€ntas driva fram en ökad specialisering inte bara i företag utan ocksĂ„ i lĂ€nder och regioner. Sverige har ett flertal starka sidor som industrination, goda relationer mellan arbetsmarknadens parter samt en stark företagsledartradition. PĂ„ den negativa sidan finns en osĂ€kerhet kring vissa för företagen viktiga omrĂ„den (t ex energiförsörjningen) samt ett högt skatteuttag i jĂ€mförelse med andra lĂ€nder. Det finns ocksĂ„ en sĂ„rbarhet pĂ„ grund av en redan starkt internationaliserad industri och ett storföretagsberoende. Den svenska utbildningsnivĂ„n Ă€r hög i en internationell jĂ€mförelse och personalutbildningen inom industrin Ă€r omfattande i ett internationellt perspektiv. I framtiden gĂ€ller det att förebygga och lindra de negativa effekterna för de som fristĂ€lls nĂ€r industrins omvandlas. Utbildning Ă€r en viktig Ă„tgĂ€rd och gymnasiekompetens kan i mĂ„nga fall vara viktigare Ă€n högskoleutbildning. Utbildning passar dock inte alla, Ă„tgĂ€rder som underlĂ€ttar geografisk rörlighet Ă€r viktiga komplement. Hela rapporten finns tillgĂ€nglig i pdf-format pĂ„ www.industriavtalet.com dĂ€r det ocksĂ„ finns mer information om IndustrikommittĂ©n, Industriavtalet och Industrins Ekonomiska RĂ„d (IER).
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-22 14:26 V12.2.6-1