KTH gör storsatsning inom nanosolceller

Likt växternas fotosyntes skall den nya generationens solceller omvandla ljusenergi till elektrisk energi. I stället för klorofyll så använder man sig av nanopartiklar av titandioxid som doppats i ett rött färgämne, rutenium. Färgämnets elektroner får så mycket energi av ljuset att de kan exciteras ur molekylen och skapa en ström mellan två elektroder. Elektrolyten matar sedan tillbaka elektroner till färgämnet så att det kan fortsätta sin process. Tredje generationens solceller, nanosolceller, eller Grätzelceller som de också kallas, kan tillverkas med en teknik som jämfört med vanliga solceller är extremt billig. Hela tillverkningen sker långt från de dyra utrustningar och renrum andra typer av solceller kräver. Energimyndigheten satsade förra året 4 miljoner kronor på denna tekniks utveckling vid KTHs nya forskningscentrum. I början av 2006 skjöt man till ytterligare 16 miljoner. I somras kom nästa utdelning då Wallenbergstiftelsen gav 46 miljoner till ett grundforskningsprojekt på centrumet. Hälften av dessa miljoner ska användas för att under en femårsperiod utveckla en solcellskonstruktion som kan ge verkningsgrader över 32 procent. IVF deltar i arbetet med att ta fram industrialiseringsmetoder och tillverkningsprocesser. - Vårt mål är att ta fram en plattform för kommersialisering av moduler för utomhusapplikationer, säger Henrik Pettersson, projektledare vid IVF.