Annons
Annons
Annons
Annons
Elektronikproduktion | 25 maj 2007

Tryckt elektronik på gång

I år skall den tryckta elektroniken ta steget från labskala till massproduktion. Vem blir först och när ser vi det första exemplet som verkligen konkurrerar ut sin motsvarighet inom kiselvärlden?

"Vi planerar att starta kommersiell produktion under året och vi ska visa upp de första produkterna på mässan Organic Electronics Conference i september", säger Bettina Bergbauer på Polyic till Elektroniktidningen. Det finns fler som är på gång. Nanoident, Thin Film och PlasticLogic är också företag som är på väg att komma igång på fullt allvar med denna nya teknologi. "Vi startade den 13 mars i år och använder oss av fler olika trycktekniker, bland annat inkjet och screentryck. Det är en väldigt flexibel tryckprocess med arktryck", säger Nanoidents teknikchef Franz Padinger till Elektroniktidningen. Tryckt elektronik väntas om 20 år vara större än den kiselbaserade elektroniken men ännu har den tryckta elektroniken svårigheter att övertyga fullt ut. Det som skall vara den stora fördelen med den tryckta elektroniken är att tillverkningsprocessen blir mycket billig vilket kan komma att möjliggöra för enkla och billiga elektroniska system. De allra flesta komponenter i ett elektroniskt system kan idag tillverkas med denna teknologi även om flera av dessa komponenter har en låg väg att vandra innan man nått samma prestanda som för de som bygger på kiselteknologin. Stora fabriker byggs nu för den nya tekniken. Skärmar, minnen, sensorer och rfid-etiketter är några kommersiella applikationer där den tryckta elektroniken börjar få fotfäste. De som tror att den tryckta elektroniken helt och hållet kommer att ta över har dock sina belackare. "En del försöker ersätta halvledarprocesser med organiskt material i en tryckprocess med bibehållen prestanda. Vår utgångspunkt är den motsatta. Vi vill se vad man kan göra med organiska material i befintliga tryckprocesser", säger Leif Ljungqvist på Acreos filial i Norrköping. Den tryckta elektronikens livslängd är betydligt kortare än den kiselbaserade och även fast man ser att tekniken har prestandabrister och brister i livslängd har man funnit nya applikationer som drar nytta av den billiga tillverkningsprocessen. Hållbarhetsindikationer på livsmedel är en applikation, fukt- och temperatursensorer är en annan. "Målet är att ha ett på-hyllan-liv på ett år och att produkten fungerar i tre månader. Vi har testat att transistorerna klarar tiotusen omkopplingar men en del kunder vill bara en omkoppling", säger Leif Ljungqvist till Elektroniktidningen.
Visa fler nyheter
2020-06-09 11:27 V18.6.11-1