Paneldebatt: Sverige saknar tusentals ingenjörer när intresset för teknik faller

Sveriges position som en de ledande industrinationerna i världen är fortfarande stark, men hoten står runt dörren ochdet som brister är utbildning i grundskolan och rekryteringen till tekniska högskolor. I panelen fanns Mats Lindoff, teknisk chef på Sony Ericsson, Peter Larsson, samhällspolitisk direktör för Sveriges Ingenjörer, Peter Gudmundson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan, samt Anders Johnson som företrädde regeringen i sin roll som sakkunnig hos Lars Leijonborg. Moderator var Ulf Wickbom. Mats Lindoff öppnade med att berätta att Sony Ericssons behöver rekrytera cirka 500 ingenjörer årligen framöver. Han ser en stark resurs i invandrarna och deras kunskaper: - Människor som flyttar in till Sverige har alltid betytt mycket för utvecklingen av svenskt näringsliv, förklarar Lindoff. Sony Ericssons starka utveckling kan delvis förklaras med vår globala miljö som finns också lokalt här i Sverige. I personalmatsalen hör jag varje dag svenska, engelska, tyska, holländska, kinesiska och japanska. Det är en otroligt stimulerande miljö. KTH:s nytillträdde rektor Peter Gudmundson, underströk sin ambition att få fler kvinnor till de tekniska utbildningarna. Något tydligt svar på hur det ska gå till gavs dock inte, annat än att det är ett mycket långsiktigt arbete. Även Gudmundson skrev under på vikten av att ta tillvara på internationella kunskaper. Han ser en markant ökning av utländska studenter vid svenska högskolor, vilket innebär en stor potential för svenska företag. Samtidigt minskar andelen svenska studenter som söker sig utomlands för att studera under en del av sin utbildning. - En förklaring kan vara att vi inte tillräckligt bra tar tillvara på de kunskaper som dessa studenter får med sig från sin utlandsvistelse, menar Gudmundsson. Tyvärr är även näringslivet dåligt på att ta vara på den kompetens och erfarenheter som ingenjörer med utlandserfarenhet besitter. De flesta av oss har ett latent teknikintresse, menar Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer. Men vi måste bli bättre på att stimulera det intresset hos barn. - Varför vänta till högstadiet med att introducera naturvetenskap och teknik när intresset och nyfikenheten är som allra störst hos förskolebarn, frågar Larsson. Mångfalden av utbildningar på gymnasieskolankan också vara ett problem. - Valfriheten tillsammans med ett stort utbud kan bli ett dilemma i och med att det saknas ordentlig vägledning. Det är svårt för en tonåring att bedöma vad gymnasievalet betyder på sikt, exempelvis i form av behörighet till högre studier. År 1999 hade 17 300 studenter behörighet till tekniska utbildningar, år 2007 var siffran nere på 13 000. En åhörare i publiken hävdade att Sverige måste bli bättre på att respektera, uppmuntra och belöna uppfinnare. Regeringens representant Anders Johnson valde att återkoppla till Sverige under början av 1900-talet då uppfinnare ofta uppmuntrades att skaffa internationell erfarenhet genom bland annat resestipendier. Som exempel nämndes Ericssons grundare, Lars Magnus Ericsson, som tidigt fick ett statligt resestipendium till Tyskland som redan då var en viktig industrination. Hans intryck från utlandet kom att få avgörande betydelse för LM Ericssons tillkomst och utveckling. Sammanfattningsvis kom panelen fram till följande åtgärder för att hålla skutan Svea på rätt köl: 1. Ta bättre tillvara på kunskaperna hos kvinnor, invandrare och anställda med utlandserfarenhet. 2. Introducera matte, fysik, kemi och teknik på schemat mycket tidigare. Lägg tyngdpunkten på mellanstadiet istället för på högstadiet då många har svårt med motivationen. Ta tillvara på barn och ungdomars naturliga nyfikenhet! 3. Skapa ett samhällsklimat som stimulerar och premierar innovation!