Ericsson-montörer kan ha missat 19 miljoner

Det som tidigare tog fyra minuter gick nu på tio sekunder, när de två maskinoperatörerna vid Ericsson i Gävle hade förkortat stoppen vid ytmonteringslinan. Facket ansåg att förbättringen var värd över 19 miljoner kronor, men det ansåg varken företaget eller Arbetsdomstolen. Det var 1999 som de bägge maskinoperatörerna föreslog att man skulle använda dubbla magasin till ytmonteringslinan för att förkorta stopptiden, vilket också gjordes. De bägge montörerna fick en mindre ersättning, en dryg tusenlapp var, från företaget i enlighet med det lokala avtalet. Men det lokala avtalet innehöll också en möjlighet att få ytterligare ersättning enligt en beräkningsformel som värderade bland annat vinst och hur mycket material och tid som sparades in. Utifrån den formeln krävde facket att de bägge skulle få sammanlagt 19,9 miljoner kronor i ersättning för sin förbättring, enligt dagensarbete.se. Facket ansåg, med stöd av en studie från högskolan, att produktionen av kretskort ökade med över 12 procent. Företaget tillbakavisade då påståendet. Krisen för telekomindustrin 2001 förde med sig att tillverkningen av kretskort lades ned. Därför går det inte att uppskatta den verkliga vinsten av förslaget, enligt Ericsson.