Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Erik Stenfors
Elektronikproduktion |

10 frågor till Erik Stenfors

Evertiq har ställt tio frågor om industrins framtid till HANZAs vd Erik Stenfors.

1. Du förutspår att Sverige kommer att ha en stor mängd mindre företag som tillsammans skapar många arbetstillfällen och föreslår en del politiska förändringar. Hur ser du på chanserna att detta blir verklighet? Jag är optimist av två skäl. För det första är politikerna alltid jagade av verkligheten. Med jämna mellanrum springer den i kapp och då tvingas pragmatiska beslut fram. I vårt fall kommer den stigande arbetslösheten att medföra satsningar på det vi kallar den Nya Industrin, dvs. tjänsteindustrin. För det andra finns fiaskon som Svenska Varv AB kvar i minnet. Riksgäldskontorets chef Bo Lundgren har uttalat sig målande om den räddningsaktionen: ”Man kunde gett varje varvsarbetare en miljon i handen och ändå skulle staten tjänat pengar jämfört med varvsstödet”. Verklighet och erfarenhet talar alltså för att den Nya Industrin blir verklighet. 2. ”En åtgärd är attitydförändring i skolan. Vi måste skapa en hjältestatus kring uppfinnaren. Entreprenörslinjen blir vår kommande viktigaste nya utbildning.” Det låter bra, men har du något förslag på hur vi kan ändra nörd till hjälte för skolungdomarna. Undersökningar om vad skolungdomar tror en civilingenjör gör, pekar ju i helt galen riktning. På samma sätt som Söderlings framgångar kommer att föda fram en ny tennisvåg, gäller det att hitta förebilder inom entreprenörsområdet. Dess bättre finns många spännande historier att berätta, från Sven Wingqvist som fick nog av trasiga maskiner i textilfabriken, vilket ledde fram till SKF, till Niklas Zennströms Skype. Men sedan handlar det förstås om media, att den delen som staten finansierar måste ger rätt förebilder. Draknästet är ett skönt alternativ till Idol. Sedan måste staten också börja tänka kring att etablera områden på Internet. Där fostras dagens ungdomar. 3. Elektronikproduktion flyttas ut allt snabbare från Sverige. Finns det inte risk att konstruktörerna utarmas på kunskap och konstruktionsavdelningarna också flyttar efter för att överleva? Absolut. Konstruktion och produktion hör ihop. Men här kan vi vända på steken och hitta ett bra argument för produktion i Sverige. Det viktiga för produktägaren är att tillverkningen inte fastnar när den väl går upp i volym, utan att den då kan föras vidare till lågkostnadsländer. 4. Kommer övriga Europa att gå samma väg som Sverige vad gäller elektroniktillverkning, eller kommer jobben att stanna inom EU? Andra länder i Europa tenderar till att vara mer nationalistiska än Sverige och jag tror dessa länder kommer att finna många argument för att värna om jobben. Till exempel det nu populära argumentet mot en för lång sträcka mellan fabrik och konsument, vilket leder till diskussioner kring en ”kilometer-skatt”. I Europa-sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Sverige är ett av få länder där globaliseringen är en fördel. Sveriges hemmamarknad har alltid varit liten, vi har en vana att ge oss ut och söka andra marknader. Därför har vi inte heller ”kämpat emot” internationaliseringen, engelskan etc, utan är redo för den nya internationella scenen. 5. Är du orolig för att kinesiska kontraktstillverkare ska etablerar säljkontor på er hemmamarknad, nu eller i framtiden, med kinesiska priser och kanske så småningom svensk kvalitet? (Och finns något motmedel?) Det finns oerhörda fördelar med semi-lokal produktion, dvs. att behålla volymtillverkning i ett näraliggande lågkostnadsområde. Jag tror att framtidens tillverkning blir uppdelad med en mindre del i kundlandet, nära konstruktörerna, och en volym-del i närmaste långkostnadsland. Därmed blir Kinaproduktionen i första hand riktad mot Asien. 6. HANZA har ju en nyöppnad fabrik i Polen. Polen har klarat sig mycket bättre än andra länder i Östeuropa, varför? Nedgången har drivit på arbetsflytten från högkostnadsländer, och Polen har då haft en stor fördel av att Zlotyn försvagats mot Euron, samtidigt som baltstaterna har valutapeg mot Euron. Polen är också ett stort land med stora arbetsresurser. 7. Vilka affärssegment är i dagsläget viktigast för HANZA och varför? Vi har fått flera nya intressanta uppdrag inom medicinteknik, vilket är viktigt eftersom sjukdomar inte tar semester under en lågkonjunktur, samt att medicinteknik ofta finansieras av regeringar. Geografiskt är vår framgångsrika satsning på Finland viktig eftersom försäljningen sker i Euro. 8. Planerar HANZA att göra några nya förvärv i Sverige eller utomlands? Under vårt första år har vi valt att satsa på organisk tillväxt och marknadsbearbetning, även om vi genomfört ett mindre förvärv. Som konjunkturen utvecklats tror vi att det kommer att ske en större omstrukturering av svensk kontraktstillverkning. Det är HANZAs ambition att vara en ledande part i denna omvälvning. Vi ser att vårt moderna koncept fungerar mycket bra, och vi är övertygade om att det passar väl även för många kollegor i branschen. Förvärv är en naturlig del av vår strategi även om vi förstås inte kan gå in på detaljer vad som kommer att ske den närmaste tiden. 9. När vänder det i konjunkturen? Vår bedömning är att vintersolståndet i konjunkturen redan har varit. Det kompakta mörkret är kvar, men vi går sakta mot ljusare tider. 10. Kan tryckt elektronik ta andelar från er traditionella tillverkare framöver (eller påverka er marknad), eller är det helt olika produktkategorier? För traditionella tillverkare kan det stämma. För nästa generations tillverkare som erbjuder ett helhetskoncept är elektronikdelen liten och inte avgörande för kunden.

Annons
Annons
Visa fler nyheter
2024-03-28 10:16 V22.4.20-1
Annons
Annons