Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Elektronikproduktion | 02 oktober 2009

Regeringens prognoser är politik

”Den kloke inser att framtiden inte lĂ„ter sig prognostiseras med sĂ€kerhet, men att den kan pĂ„verkas i rĂ€tt riktning”. LĂ€s Erik Stenfors krönika.
För ett Ă„r sedan var regeringen övertygad om att Sverige stod vĂ€l rustat inför en eventuell finansiell kris. DĂ€refter kastades Sverige in i en fritt fallande ekonomi. För ett halvĂ„r sedan var regeringen övertygad om att krisen skulle bli mycket lĂ„ng och utdragen. DĂ€refter kom vĂ€ndpunkten. För en vecka sedan presenterade regeringen en extremt dyster prognos i budgeten. Hur skall vi förhĂ„lla oss till den? FrĂ„n industriellt hĂ„ll kunde vi förutspĂ„ vĂ€ndpunkten redan i vintras, samtidigt som regeringen fortsatte och mĂ„la upp en lĂ„ngvarig nedgĂ„ng se Expressen, 16/4-09. Även i dag syns intressanta tecken i industrin som politikerna verkar missa eller bortse frĂ„n. Kanske finns andra syften Ă€n att Ă€rligt försöka förutspĂ„ framtiden? Kanske det Ă€r svĂ„rare att göra en analys frĂ„n politisk lĂ€ktarplats, Ă€n en analys med utgĂ„ngspunkt i industri? Oavsett vilket sĂ„ finns grundlĂ€ggande sammanhang som förtjĂ€nar att uppmĂ€rksammas för den som vill förstĂ„ var vi Ă€r och var vi Ă€r pĂ„ vĂ€g. Under 2009 har företagen arbetat med kostnadsstrukturen och, framför allt, kassaflödet – det enda som Ă€r viktigt i en snabbt fallande konjunktur. Vissa bolag drabbades av ”panik” i början av Ă„ret och skar ned mer Ă€n nödvĂ€ndigt. Resultatet Ă€r att mĂ„nga verksamheter i dag har kapacitetsbrist, investeringsbehov och lĂ„ga lager. Vidare ser vi en uppgĂ„ng som Ă€r unik dĂ„ den visat sig samtidigt i Asien, Europa och USA. Med dagens globala handel skapar samtidighet en sjĂ€lvförstĂ€rkande effekt i sĂ„vĂ€l nedgĂ„ng som uppgĂ„ng. Det Ă€r nĂ„gra av skĂ€len till att vĂ€ndningen uppĂ„t sker snabbare Ă€n mĂ„nga analytiker rĂ€knat med. Att röra sig uppĂ„t efter en vĂ€ndpunkt betyder förstĂ„s inte att det har blivit bra – bara att det blir bĂ€ttre, relativt sett. En stor utmaning Ă€r fortfarande brist pĂ„ kapital och det Ă€r egentligen först nu, under andra halvĂ„ret, som banker och riskkapital börjat öppna plĂ„nboken. DĂ€rför finns det bolag som ”hĂ„llit andan för lĂ€nge” och som nu tvingas i konkurs, vilket kommer att ske ovĂ€ntat och stĂ€lla till det i försörjningskedjan. Ett viktigt rĂ„d till alla företag Ă€r dĂ€rför att hĂ„lla ett extra vakande öga pĂ„ nyckelleverantörerna denna höst. Men Ă€ven om företagens arbete kring kostnadssidan börjar ge resultat, Ă€r osĂ€kerheten fortsatt stor kring översta raden, dvs. försĂ€ljningen. NĂ€r budgetarbetet nu pĂ„börjas Ă€r den stora frĂ„gan Ă€r hur 2010 skall bedömas. Vi har sett regeringens dystra bild men hur ser den industriella analysen ut? Analysen kan förklaras med en enkel allegori om en motorvĂ€g: LĂ€ngst fram Ă€r konsumenterna. NĂ„got hĂ€nder som gör förarna rĂ€dda och bromsar. NĂ€sta led, detaljister och tjĂ€nster nĂ€ra konsumenterna, t.ex. bilhandlare, frisörer, bĂ„tförsĂ€ljare, fĂ„r panikbromsa. Detta skedde under andra halvĂ„ret 2008. Kön fortsĂ€tter att utvecklas till distributörer, produktĂ€gare, tillverkare och komponentdistributörerna och sĂ„, till slut, rĂ„varuindustrin. NĂ€r SSAB och Sandvik vinstvarnande i juni var det varken ovĂ€ntat, eller ett tecken pĂ„ att lĂ„gkonjunkturen inte skulle Ă„terhĂ€mta sig, utan egentligen bara i linje med analysen. Den ursprungliga orsaken till trafikstockningen hĂ„ller pĂ„ att lösas upp. Privatkonsumtionen har vaknat till liv igen. Det Ă€r med glĂ€dje vi lĂ€ser om nyheter som att bĂ„ttillverkaren Nimbus haft den högsta försĂ€ljningssiffran nĂ„gonsin under juli, samma bolag som hade enorma utmaningar för bara ett Ă„r sedan. Eller om MRF som berĂ€ttar att efterfrĂ„gan pĂ„ bilar gĂ„tt frĂ„n usel till rekordartad pĂ„ bara ett halvĂ„r. Metaforen ger nĂ„gra uppenbara slutsatser. MotorvĂ€gen Ă€r flerfilig och olika branscher drabbas olika hĂ„rt, allt beroende pĂ„ inbromsningen lĂ€ngst fram. Men alla pĂ„ motorvĂ€gen kommer att drabbas under Ă„ret. Vissa ”fordon” kommer att tvingas bromsa sent, kanske till vissa analytikers förvĂ„ning. RĂ€kna dĂ€rför med att se ytterligare ”ovĂ€ntade” vinstförsĂ€mringar i nĂ€rtid till följd av finanskraschen i av sektorer som hittills varit förskonade (t.ex. IT och telekom). Vad hĂ€nder dĂ„ under 2010? Nyckeln till en stabil Ă„terhĂ€mtning Ă€r konsumenternas vilja att spendera. Denna vilja Ă€r i sin tur helt beroende av arbetsmarknaden, eftersom risken att förlora sitt jobb Ă€r den största begrĂ€nsningen för privatkonsumtion. Men Ă€ven med en stabil arbetssituation krĂ€vs en fungerande kreditmarknaden för att konsumtionen skall hĂ„llas uppe. DĂ€rför Ă€r arbetsmarknad och finansmarknad ocksĂ„ viktig att inkludera i prognosen. LĂ„t oss börja med en blick pĂ„ arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rderna för trots att Arbetsförmedlingen talar om ett trendbrott, Ă€r vi pĂ„ extremt höga nivĂ„er. Speciellt bekymmersamt Ă€r att nedgĂ„ngen sker bland industrijobben, samtidigt som den största ökningen sker i vĂ„rdsektorn. Uppgiften att skapa nya jobb blir tuff, förenklat uttryckt handlar det om att fĂ„ bilmontören att söka jobb som undersköterska. Vi kan dĂ€rför vara glada, oavsett politisk inriktning, att vi har en regering som hela tiden har jobben i fokus. Det Ă€r ocksĂ„ i det perspektivet som prognoserna om nĂ€sta Ă„rs arbetslöshet skall ses, delvis Ă€r det politisk taktik för att övertrĂ€ffa förvĂ€ntningarna. Trots att regeringen arbetar i rĂ€tt riktning finns en annan viktig oroshĂ€rd: Just nu Ă€r en het debatt under uppsegling mellan fack och arbetsgivare, frĂ€mst gĂ€ller det turordningsregler och centrala löneförhandlingar. HĂ„rda ord fĂ€lls frĂ„n sĂ„vĂ€l Almega som Unionen. Under en tid har arbetsgivarna haft mĂ„lsĂ€ttning klar: turordning skall ske efter kompetens, och sĂ„vĂ€l arbetstid som lönebildning ska förhandlas lokalt. De tvĂ„ första frĂ„gorna, turordning och arbetstid Ă€r egentligen sjĂ€lvklarheter. Det Ă€r det enda förnuftiga sĂ€ttet att skapa trygghet för alla anstĂ€llda. NĂ€r det gĂ€ller lönebildningen Ă€r situationen en annan. Med det stora antal uppsĂ€gningar som skett under vĂ„ren, och den allmĂ€nna otryggheten, Ă€r det faktiskt att begĂ€ra mycket att den enskilde skall klara av att föra en lokal löneförhandling. PĂ„ en normal arbetsmarknad kan det vara rĂ€tt mĂ„lsĂ€ttning, men under rĂ„dande förhĂ„llanden mĂ„ste Unionen helt enkelt vara med i lönebildningen. Som arbetsgivare mĂ„ste vi helt enkelt utgĂ„ frĂ„n att facket förstĂ„r situationen och kommer med rimliga krav som gör att vi inte sĂ€tter Sveriges konkurrenskraft ur spel. Kravet pĂ„ lokala förhandlingar kan dĂ€rför med fördel skjutas upp ett Ă„r. SĂ„ lĂ„ngt om arbetsmarknaden. NĂ€r det gĂ€ller den andra frĂ„gan, utlĂ„ningen, Ă€r det med tillfredsstĂ€llelse vi ser riksbankens lĂ„n om ytterligare 100 miljarder till bankerna och signaler om fortsatt lĂ„g styrrĂ€nta. Riksbanken har fĂ„tt kritik för att konjunkturen redan tagit fart och att utlĂ„ningen göder bankerna. MĂ„ sĂ„ vara, men det Ă€r avgörande att bankvĂ€sendet fungerar (lĂ€s genererar vinster) Ă€ven om det uppfattas som ”orĂ€ttvist” av gemene man. Vill vi vara upprörda över riksbankens agerande sĂ„ kan vi snarast minnas den dĂ„rhusmĂ€ssiga höjningen av styrrĂ€ntan till 4,75 % för ett Ă„r sedan, bara nĂ„gon vecka innan Lehman Brothers kraschade. BĂ€ttre framförhĂ„llning bör finnas hos en riksbanksdirektion. ÅtgĂ€rderna frĂ„n regering och riksbank Ă€r alltsĂ„ riktiga, vilket tillsammans med en industriell analys ger mycket gott hopp inför 2010. DĂ€remot finns det anledning att se upp under resterande del av 2009. Dels finns tydliga signaler pĂ„ en tillfĂ€llig inbromsning av vissa delar av konsumtionen, vilket kommer att leda till en ny inbromsning för de pĂ„följande ”fordonen” (bolagen) redan under slutet av Ă„ret. Dels kommer alltsĂ„ branscher som varit förskonade mot finanskrisen att pĂ„verkas under hösten, tillsammans med de bolag som nu fĂ„tt likviditetsproblem, i enlighet med resonemanget ovan. Se dĂ€rför upp för de farthinder som dyker upp under slutet av krisĂ„ret 2009! Sammanfattningsvis, den kloke inser att framtiden inte lĂ„ter sig prognostiseras med sĂ€kerhet, men att den kan pĂ„verkas i rĂ€tt riktning. I dag tyder bĂ„de en industriell analys och Ă„tgĂ€rder frĂ„n regering och riksbank pĂ„ att vi har goda Ă„r framför oss, trots att vi mĂ„ste ta oss över ytterligare ett farthinder. Den viktigaste slutsatsen Ă€r att de bolag som vĂ„gar satsa Ă€ven under den avslutande finansturbulensen, kommer att ha stora möjligheter till ett bra Ă„r redan 2010! Erik Stenfors Ă€r VD för HANZA AB och Styrelseordförande i ValueTree Holding AB. Artikeln har tidigare publicerats pĂ„ Ment.se.
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-15 09:57 V12.1.1-1