Svensk strategi för nanoteknik

Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för hur Sverige bör hantera möjligheter och risker i den snabba utvecklingen inom nanoteknikområdet. Nanomaterial används idag i mängder av produkter, bland annat elektronik, bilar, kosmetik, kläder, hushållsprodukter, livsmedel, sportutrustning och leksaker. Nanoteknikens risker och möjligheter har varit omdebatterade och många länder har under senare år tagit fram nationella forskningsprogram och strategier inom området. Vinnova fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram en svensk nanostrategi. Strategin överlämnades nyligen till Näringsdepartementet. Strategin tar upp nanoteknikens möjligheter och risker och kopplar dessa till olika globala utmaningar. Sverige ska på olika sätt ta vara på nanoteknikens möjligheter för att möta ekonomiska, medicinska, tekniska och miljömässiga utmaningar. Strategin visar att det behövs ett bättre samspel i Sverige för att nå ökad kunskap och spridning av kompetens. Dagens splittrade situation är ett problem och hindrar utvecklingen. Vinnova föreslår bland annat att det tillsätts en delegation som dels kan ge en bättre nationell överblick och dels kan samordna det internationella arbete som utförs av myndigheter och departement. Delegationen bör bestå av företrädare för regering, näringsliv, högskolor och myndigheter. Vinnova föreslår också att en policy ska binda samman risk- och innovationsaspekter genom hela forsknings- och innovationsprocessen. Strategin visar att nanoteknik berör många områden och att det inte är önskvärt att samordna alla aspekter i en samlad ”nanopolitik”. För att ta vara på områdets potential behöver både möjligheter och risker relaterade till utvecklingen och användningen av tekniken beaktas. Arbetet med strategin har genomförts tillsammans med Vetenskapsrådet, Formas och Kemikalieinspektionen.