Europeiska revisionsrätten sågar Chips Act
I en ny rapport konstaterar EU:s revisionrätt att Chips Act sannolikt inte räcker till för att EU ska nå målet om en marknadsandel på 20 procnet av intäkterna i den globala värdekedjan.
EU Chips Act infördes mot bakgrund av de störningarna i den globala leveranskedjan som covid-19-pandemin medförde. Nu riktar Europeiska revisionsrätten skarp kritik mot Chips Act, som beskrivs som alltför tandlös i förhållande till målsättningen om en andel på 20 procent av världsmarknaden för mikrochipp senast 2030.
”Detta mål kanske var alltför ambitiöst med tanke på kommissionens begränsade mandat och resurser liksom beroendet av medlemsstaternas åtgärder, investeringar från den privata sektorn och andra faktorer såsom energikostnader", konstaterar man i rapporten.
Revisionsrätten skriver att EU Chips Act visserligen gett ny drivkraft åt den europeiska sektorn för mikrochipp, men investeringarna som genereras kommer sannolikt inte att stärka EU:s ställning i någon större utsträckning. I själva verket förutspås i kommissionens egen prognos från juli 2024 att EU:s totala andel av den globala värdekedjan bara skulle öka från 9,8 procent 2022 till 11,7 procent 2030.
"Vi rekommenderar att kommissionen snarast genomför en kontroll av hur halvledarakten fungerar i praktiken och snabbt börjar förbereda nästa strategi", heter det.
Stor skillnad mellan ambition och verklighet
Europeiska kommissionen har gjort rimliga framsteg i genomförandet av sin strategi, men revisorerna konstaterar att skillnaden är stor mellan ambition och verklighet.
”EU behöver snarast stämma av hur strategin för mikrochippsektorn har fungerat i praktiken”, säger Annemie Turtelboom, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för revisionen.
Hon tillägger att målet på 20 procent endast kunde uppnås om EU fyrdubblar sin produktionskapacitet fram till 2030 – ett omöjligt mål med det nuvarande tempot.
”Utvecklingen går snabbt framåt på detta område där den geopolitiska konkurrensen är stenhård, och vi arbetar inte alls i den takt som krävs om vi ska leva upp till våra ambitioner", säger hon.
Revisorerna påpekar att kommissionen inte har mandat att samordna de nationella investeringarna på EU-nivå och anpassa dem till halvledaraktens mål. Halvledarakten beskrivs även som otydlig i fråga om mål och övervakning, och tar inte tillräcklig hänsyn till industrins nuvarande efterfrågan på vanliga mikrochipp.
Ett fåtal stora företag
En annan svaghet i EU:s mikrochippindustri är att den består av ett fåtal stora företag som är inriktade på projekt med högt värde. Om ett enskilt projekt misslyckas kan det därför få betydande konsekvenser för hela sektorn.
Syftet med halvledarakten var att hantera bristen på mikrochipp och stärka EU:s tekniska ledarskap. Förordningen om halvledare trädde i kraft i september 2023. Europeiska kommissionens första deltidsutvärdering och översyn av halvledarakten ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast i september 2026.
