Forskarnas AI-drönare närstuderar Kosterhavets sälbestånd
Antalet knubbsälar som föds i Kosterhavet utanför Bohuslän har mer än halverats sedan 2012. Forskare vid Göteborgs universitet tar nu hjälp av drönare och AI för att kunna reda ut orsakerna.
Det hotade sälbeståndet i Kosterhavets marina nationalpark har tidigare endast kunnat studeras på avstånd, men modern teknik ger nu forskare möjlighet att närstudera sälarnas mående. Det framgår av en artikel från Göteborgs universitet.
AI avgör kutarnas vikt
Daire Carroll, biolog och forskare vid universitetet, berättar att man med drönare kan ta bilder från hög höjd för att inte störa sälarna, och med hjälp av AI identifiera kutarnas storlek och vikt med bara 3 kilos felmarginal.
”En kut som väger 24 kilo i slutet av augusti har mycket större förutsättningar att överleva vintern än de som bara väger 15–18 kilo. Hur mycket de ökar i vikt under sina första månader beror i stor utsträckning på hur deras mammor mår, och fisktillgången nära sälarnas viloplatser”, säger Daire Carroll.
Fotograferandet med drönare har pågått sedan 2021 och sedan dess har forskarna kunnat följa sälstammens utveckling på gruppnivå i Kosterhavet.
AI-modellen har utvecklats av forskare i samarbete med Slottsskogens djurpark. När en födsel skedde hos knubbsälarna i Säldammen kunde kutens uppmätta tillväxt kopplas ihop med bilder som togs av en drönare ovanför dammen.
Känner igen sälar på individnivå
Efter att AI-modellen fått tränas på knubbsälarnas unika pälsmönster har den även lärt sig att skilja sälarna på individnivå.
”Det är svårt att se hur välgödd sälen är med kikare från en guppande båt. Med vår drönare och AI-modellen kan vi undersöka flera hundra djur på en dag. Förra året täckte vi in cirka 87 procent av alla knubbsälar i Kosterhavets nationalpark”, säger Daire Carroll.
Tack vare AI-modellen kan forskarna också använda sig av foton på sälar som tas av privatpersoner. Förra året fick Darie Carroll in över 800 bilder på sälar från allmänheten i projektet Sälfie-ID.
”Fortsätt att skicka in bilder, tack vare AI-modellen så kan vi identifiera ett stort antal av sälarna på bilderna. Tack vare Sälfie-projektet kan vi förstå mönster i hur sälarna beter sig och hur de rör sig längs hela kusten”, säger Daire Carroll.
Industritrålare tömmer fiskbestånden
Kosterhavets marina nationalpark utanför Bohusläns kust täcker en area av 38 878 hektar runt Kosteröarnas skärgård i Västra Götalands län. När sälarna på Västkusten höll på att dö ut i mitten av förra seklet handlade det främst om sanktionerad rovjakt. Efter en återhämtning har nya hot drabbat sälbeståndet – hårt fiske med industritrålare har begränsat knubbsälens tillgång till föda.
”Det är en vikande trend från år till år. 2012 föddes ungefär 400 kutar (sälungar) på kobbarna och öarna i nationalparken. Förra året räknade vi till 170 kutar”, säger Daire Carroll, biolog och forskare vid Göteborgs universitet.
Genom att fotografera sälkolonierna med flygande drönare under juni månad, när sälhonorna föder årets ungar, och sedan återkomma i slutet av augusti kan forskarna bedöma tillväxten på gruppnivå.
Hoppas på sänkta fiskekvoter
Enbart de honor som lyckats samla på sig rejäla fettlager tycks föda en unge varje år, medan de magrare sälarna bara får en unge vartannat år. Nu håller forskarna tummarna för ett positivt trendbrott.
"Vi hoppas att fiskekvoterna sänks och flera marina reservat etableras så att det kommer några goda år snart så att sälstammen slutar minska”, säger Daire Carroll.
Även SLU arbetar med ett liknande projekt på knubbsälarna på Hallands Väderö och i Estland, där man undersöker hur gråsälar påverkas av att havsisens minskning.