Ny litiumstudie efterlyser inhemsk produktion
En studie från Lunds Universitet framhåller att europeisk litiumproduktion är nödvändig för att säkra industrierna mot allt hårdare konkurrens från Kina.
Kina totaldominerar i dag marknaden för litium – den viktigaste mineralen i dagens elbilsbatterier – och ingen utvinning sker i Europa. Den tidigare gästdoktoranden Qifan Xia har tillsammans med André Månberger, som är forskare och expert på kritiska metaller vid LTH, Lunds universitet, kartlagt handelsberoenden av mineralen. Resultaten understryker Kinas dominans, och konstaterar ett beroendeförhållande mellan världens länder. Detta eftersom tillgången inte endast handlar om utvinning utan också om raffinering, tillverkning av komponenter, och även själva batteriproduktionen.
”Risken med Kinas dominans är inte bara att Europa tappar inhemsk fordonsindustri och därmed välfärd, utan också att vi kan bli måltavla för utpressning i händelse av globala konflikter”, säger André Månberger.
Vill se stödfinansiering
Den europeiska biltillverkningen, som idag står för sex procent av EU:s BNP, riskerar enligt studien att drabbas hårt om Europa inte lyckas upprätta en självständig tillverkning av elbilar och batterier. Idag är 20 procent av nytillverkade bilar i Europa elbilar. Samtidigt har EU som mål att förbränningsmotorer i fordon ska vara utfasade vid 2035.
”Den kinesiska staten har i många år gått in med strategisk stödfinansiering till kinesiska företag inom grön teknik. EU, som har som mål att stärka egen produktion, kan behöva göra liknande för att komma i kapp. För enskilda länder är investeringskostnaden och risken för stor”, säger Månberger.
I dagens batterier är litium den viktigaste mineralen. Till skillnad från andra metaller såsom kobolt och nickel går den inte att ersätta. Forskning pågår för alternativ såsom natrium, men dessa har än så lägre prestanda, och vägen till kommersialisering är osäker.
Europa saknar kommersiell utvinning
Månberger och Qifan sammanställt vilka fyndigheter som geologer identifierat i Europa, Kina och USA, och som har potential att utvinnas. För Europas del är några få är redan på gång, men ingen kommersiell utvinning sker. Fyndigheterna finns i huvudsak i Spanien, Portugal, Tyskland, Frankrike, Serbien och Finland. Viss prospektering har gjorts i Sverige men än har inga områden har bedömts som realistiska för kommersiell utvinning.
Månbergs slutsats är att om dessa togs i bruk skulle EU kunna mer än halvera sitt framtida importberoende. Vägen till storskalig utvinning i Europa uppges dock vara kantad av målkonflikter. Det handlar om investeringskostnader, motstånd från närboende, risken för läckage av kemikalier till grundvattnet, åverkan på naturen samt ansvarsfrågor av olika slag.
André Månberger hoppas att hans studie ska visa på den potential som utvinning inom Europa har.
”Den betydande potentialen inom Europa kan innebära att alla fyndigheter inte behöver utvecklas och förhoppningsvis kan denna kunskap bidra till en diskussion om hur olika målsättningar kan prioriteras”.
Importoberoende är inte ett självändamål, understryker han, och det behövs mer studier kring möjligheter så som diversifierad import och minskad efterfrågetillväxten genom effektiviseringar.