Chalmers spår fler drönare i samhällsapparaten

I takt med att trycket på våra transportsystem ökar blir frågan luftrummens potential allt mer angelägen. Enligt en ny artikel från Chalmers spår forskare att drönare och andra små luftburna fordon snart kan integreras i allt ifrån person- och godstransporter till räddningstjänst, polis och jordbruk.

”Utvecklingen på området är dramatisk”, säger Patxi Rodriguez Acero, pilot och forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.

Acero är i grunden pilot och flygingenjör, och leder sedan två år forsknings -och utvecklingsprojektet AMES på Chalmers. Målet är att granska hur luftburna obemannade fordon med fokus på säkerhet och kommunikation kan integreras i framtidens komplexa trafikmiljöer, där det kommer att finnas både autonom och bemannad marktrafik.

"Dagens transportsystem kommer inte att räcka till"

Enligt Acero skapade användningen av militära drönare i Ukrainakriget en medvetenhet om fler möjliga användningsområden för civila, små luftburna fordon, både bland beslutsfattare och allmänheten. Sedan dess har utvecklingen gått framåt i allt högre tempo, med allt fler investeringar i forskning och utveckling av fordonstypen.

”FN beräknar att ungefär 80 procent av världens befolkning kommer bo i urbana områden år 2050. Det gör att transportsystemen vi har idag inte kommer räcka till, och behöver anpassas till den nya situationen. Ur detta har tanken fötts om att använda en tredje dimension, luftrummet, som idag inte är så utnyttjat i städer”, säger han.

Gemensamt för UAM-fordonen är att de är små, startar och landar vertikalt och oftast är eldrivna. Idag är de flesta fjärrstyrda eller bemannade. Acero beskriver dem som hybrider mellan nuvarande marktrafik för små transportvolymer, och helikoptrar, som i sin tur klassas som luftburna lågvolymtransporter.

”De här fordonen är tänkta att komplettera, inte ersätta, det befintliga transportsystemet”, säger han.

Samhällsviktiga tillämpningar blir först med tekniken

Exempel på situationer där flygtekniken med fördel kan användas är bland annat vid brandbekämpning och räddningsaktioner där olyckor riskerar att ske, men där ingen finns i fordonet som kan fara illa. Enligt Acero är det också framför allt inom samhällsviktiga områden såsom räddningstjänsten, ambulanssjukvård och medicinska transporter som den närmaste utvecklingen inom UAM-fordon väntas, både inom och utanför urbana områden. Och det är också dessa användningsområden som allmänheten kommer ha lättast att acceptera.

”Ambulanshelikoptrar är extremt dyra att köpa in och använda. Och med tanke på att det bara finns sex ambulanshelikoptrar i hela Sverige skulle UAM-ambulanser verkligen kunna bli ett viktigt komplement i sjukvården", tillägger Acero.

Allmänhetens dom väger tungt

Något längre fram i tiden förutser Patxi Rodriguez Acero att UAM-fordon kommer bli en naturlig del av städers transportsystem, och användas för allt ifrån godstransporter till flygtaxi. Han nämner också polisbevakning och gränskontroller som andra möjliga uppdrag, men han understryker att det ännu finns både tekniska och samhälleliga utmaningar att hantera.

”Den tekniska utvecklingen går rasande fort, och fokus ligger på att få UAM-fordonen att fungera så optimalt och säkert som möjligt. När det gäller de samhälleliga utmaningarna, framför allt att nå acceptans hos allmänheten, är det svårare. Inga studier kan i förväg ge säkra svar på hur människor kommer reagera på att utsättas för ljudet och luftströmmarna från de nya fordonen”.

Inom en inte alltför avlägsen framtid tror Patxi Rodriguez Acero att UAM:s kommer bli ett självklart inslag i vardagen, framför allt i stadsmiljön, där det är nödvändigt att utnyttja luftrummen effektivt för samhällsviktiga uppgifter.

”Redan inom några år väntas det komma tydliga regleringar för UAM:s, och då kommer antalet privata aktörer inom området öka kraftigt. Kanske är UAM:s en självklar del av våra transportsystemen 2050”, avslutar han.