Elektronisk AI-näsa kan upptäcka äggstockscancer
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en AI-näsa som kan ”lukta sig” till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och kan på sikt användas för att hitta flera olika cancerformer.
Globalt dör cirka 180 000 kvinnor i äggstockscancer varje år, enligt Cancer Research Institute (CRI). I Sverige insjuknade cirka 700 kvinnor i äggstockscancer år 2024, enligt Cancerfonden, och cirka 500 kvinnor dog. Sjukdomen ger ofta vaga symtom som lätt förknippas med andra sjukdomar. Därför upptäcks äggstockscancer ofta sent, vilket innebär att överlevnadschansen är låg. Tidigare upptäckt skulle därmed öka chanserna för sjukvården att sätta in behandling i rätt tid.
– Vi försöker efterlikna luktsinnet hos däggdjur på konstgjord väg. Nu har vi utvecklat en algoritm som kan särskilja äggstockscancer från livmodercancer och från friska kontrollgrupper med data från en elektronisk näsa, säger Donatella Puglisi, biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Den elektroniska näsan har utvecklats av svenska VOC Diagnostics AB. VOC står för Volatile Organic Compounds, vilket är lättflyktiga organiska ämnen som bildas i cancertumörer.
Tekniken bakom elektroniska näsor är inte ny utan har funnits i cirka 60 år, men den nya modellen från Linköpingsforskarna kan reagera på sammansättningar av olika flyktiga ämnen (VOC) som avges från blodplasma, med en precision på 97 procent. Prototypen innehåller 32 moderna sensorer.
Sensorerna är av en relativt enkel modell och finns redan på marknaden. Det forskarna har bidragit med är förbättrad dataanalys av proven. De har här använt sig av avancerade AI-modeller för att identifiera mönster som är specifika för äggstockscancer.
– Till skillnad från bröstcancer finns det i dag ingen tillförlitlig metod för att screena för äggstockscancer. Dessa tester bygger ofta på en enda biomarkör och saknar den precision som krävs för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Vår metod ligger därför långt före både i träffsäkerhet och i förmågan att identifiera tidig sjukdom, säger Jens Eriksson, universitetslektor vid LiU och teknisk chef på VOC Diagnostics AB.
Inom cancervården idag söker man efter ett antal biomarkörer i ett blodprov som är unika för just den misstänkta cancerformen. Men provanalysen är långsam och har ofta stor felmarginal. Med hjälp av den avancerade maskininlärningsmodellen behöver provsvaren inte längre ha en specifik biomarkör - den elektroniska näsan kan detektera sjukdomen genom sammansättningar av olika VOC.
– Det är ett enkelt test som tar 10 minuter och genast ger ett tydligt resultat. Vår metod kan testa många personer till en låg kostnad och är mycket mer precis än det som finns på marknaden idag. Den här studien är en pilot, men vi hoppas att den ska kunna användas som en del av cancerscreening inom tre år. Just nu har vi fokuserat på att upptäcka cancer, men tillämpningarna är oändliga, säger Jens Eriksson.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced intelligent systems och har finansierats av bland andra Vinnova, Formas, Energimyndigheten och Vetenskapsrådet. Databehandling och beräkningar möjliggjordes genom Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS).
