FOI använder krigsspel för att öka kunskapen om autonoma system
Utvecklingen av autonoma system accelererar snabbt, inte minst drivet av Rysslands invasion av Ukraina där drönare fått en central roll i modern krigföring. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har utvecklat en ny metod – genom krigsspel – för att förstå hur tekniken påverkar militär ledning.
Arbetet omfattar flera domäner – luft, mark, vattenyta och under vatten – där både obemannade och autonoma system utvecklas i snabb takt. Graden av autonomi varierar kraftigt, från fjärrstyrda lösningar till mer avancerade, självständiga system, skriver FOI på sin hemsida.
– Vi klumpar ihop allt under begreppet autonoma system, men graden av autonomi är väldigt varierande. Det är allt från fjärrstyrda till högt automatiserade system, säger Peter Svenmarck, forskare på FOI:s avdelning Cyberförsvar och ledningsteknik.
Krigsspel analyserar framtidens ledning
Inom forskningsprojektet, på uppdrag av Försvarsmakten, analyserar FOI hur autonoma system påverkar militär ledning. Fokus ligger på beslutsfattande, ansvarsfördelning och hur systemen integreras i operativa strukturer.
Som metod används taktiska krigsspel. FOI har tidigare utvecklat spelet UNI-KASS för markstrid och har nu, i samarbete med Sjöstridsskolan, tagit fram en marin motsvarighet – MUNI-KASS.
Spelet testades under 2025 av instruktörer och officerare inom sjö- och undervattensstrid. Scenariot bygger på ett anfall där ena sidan försöker ta kontroll över hamnar medan motståndaren försvarar kust och infrastruktur.
UAV:er med radar ger övertag
Resultaten från simuleringarna visar tydligt att UAV:er (unmanned aerial vehicle) utrustade med radar ger ett betydande operativt övertag. De möjliggör långräckviddig spaning och ger en förbättrad lägesbild.
– UAV:er med radar som kan se långt var en väldigt stor fördel. Det gjorde att blå sida hade full koll på vad röd sida gjorde, samtidigt som röd sida inte hade en aning om vad blå sida gjorde, säger Peter Svenmarck.
Obemannade yt- och undervattensfarkoster användes främst för framskjuten spaning och som skydd i initiala skeden av strid, där risken är som störst.
Ökat fokus på undervattenssystem
Samtidigt ökar intresset för större autonoma undervattensplattformar. Försvarets materielverk (FMV) har nyligen beslutat att köpa in så kallade LUUV-system (Large Unmanned Underwater Vehicle), som kan liknas vid obemannade mini-ubåtar utan besättning.
Dessa system kan exempelvis användas för att spana efter minor och sensorsystem. förberedande underrättelseinhämtning inför insatser med bemannade enheter.
Enligt FOI är tekniken fortfarande i ett tidigt skede, och flera operativa frågor återstår – inte minst kring användningen för marinstaben i Östersjöområdet, vilket även blivit en viktig fråga för Nato.
Samverkan med industrin
FOI deltar även i industrinära projekt. Inom satsningen ”Vägval stridsflyg”, ledd av Saab på uppdrag av FMV, studeras framtida koncept där bemannade och obemannade plattformar samverkar i gemensamma uppdrag.
FOI:s forskning visar att autonoma system redan nu förändrar förutsättningarna för militär verksamhet – och att frågan om ledning och samverkan blir avgörande i takt med att tekniken mognar.
