Chalmersforskning bakom AAC Spaces rekordorder för europeiska vädersatelliter
Forskning från Chalmers tekniska högskola spelar en central roll i Europas nästa generations vädersatelliter. Detta står klart efter att OHB Sweden lagt en order värd cirka 820 miljoner kronor på mikrovågsradiodiametrar från AAC Clyde Space.
Beställningen omfattar 20 mikrovågsradiodiametrar, tillverkade av bolagets dotterbolag AAC Omnisys, som ska användas inom det europeiska satellitprogrammet EPS-Sterna, vilket Evertiq rapporterade om i förra veckan. Ordervärdet uppgår till totalt 76,3 miljoner euro, motsvarande cirka 820 miljoner kronor.
Nu meddelar Chalmers att det är deras forskning som står bakom de mikrovågsradiometrar som ska användas i det europeiska vädersatellitprogrammet EPS-Sterna.
– Det här visar hur forskning vid Chalmers kan hjälpa till att lösa globala samhällsutmaningar och på vikten av långsiktigt samarbete med industrin för att omsätta labbresultat till gagn för samhället, säger Jan Stake, professor i terahertz- och millimetervågsteknik, i ett uttalande på Chalmers hemsida.
Forskning vid Chalmers har bland annat utvecklat halvledarkomponenter för att möjliggöra mycket känsliga mätningar. En central komponent är en Schottky-diod för terahertzområdet, framtagen med nanoteknik i forskningsinfrastrukturen Myfab, uppger Chalmers.
Satelliterna ska leverera avancerade mätningar av temperatur och luftfuktighet i atmosfären för att förbättra väderprognoser och klimatmodeller.
Möjliggör mer avancerade klimatmätningar
Den Chalmersbaserade tekniken gör det möjligt att analysera molnens innehåll mer detaljerat, bland annat genom att mäta isbildning djupt inne i moln. Den typen av data är avgörande för att förbättra förståelsen av klimatförändringar och för att verifiera klimatmodeller.
Teknologin har redan demonstrerats i rymden genom Arctic Weather Satellite, som sköts upp 2024 och levererar högupplösta data om atmosfären. Data från satelliten används sedan 2025 av ECMWF, där instrumentet rankas högt jämfört med andra satellitsystem.
– I korthet gör den här mätteknologin det möjligt att, med större säkerhet än tidigare, se hur mycket moln väger. Detta är viktig data för att förstå fysiken i molnen, och därmed kunna verifiera klimatmodeller. Med Sterna på gång kan vi även sikta på att bygga upp ett långsiktigt dataset, för att detektera inverkan av klimatförändringar på molnighet runt planeten, säger Patrick Eriksson, professor i geovetenskap och fjärranalys vid Chalmers.
Satellitprogram fram till 2042
EPS-Sterna-programmet kommer att omfatta totalt 20 satelliter, med planerad uppstart 2029 och drift fram till 2042. Genom fler satelliter i omloppsbana möjliggörs tätare och mer detaljerade mätningar, vilket kan förbättra tidiga varningssystem för extrema väderhändelser, uppger Chalmers.
Satsningen ses som ett exempel på hur akademisk forskning och industriellt samarbete kan omsättas i operativa system med stor samhällsnytta.



