IEA: Kina stärker greppet om sällsynta jordartsmetaller – växande risk för industrin

De magnetiska sällsynta jordartsmetallerna – däribland neodym, dysprosium och terbium – är centrala i elmotorer och används bland annat i elbilar, vindkraftverk och konsumentelektronik. Enligt IEA stod dessa metaller för omkring hälften av den globala produktionen av sällsynta jordartsmetaller, men hela 96 procent av marknadsvärdet under 2024.

Efterfrågan drivs i hög grad av elektrifieringen av fordonsindustrin. År 2015 gick endast 1 procent av dessa metaller till elfordon. 2024 hade andelen ökat till 9 procent – och till 2030 väntas den nå 18 procent. I absoluta tal motsvarar det en ökning med 2,5 gånger fram till decenniets slut, varefter efterfrågan bedöms fortsätta öka markant.

Kina dominerar både produktion och raffinering

Trots att sällsynta jordartsmetaller utvinns i flera länder – däribland Brasilien, Australien, Indien, Ryssland och Kina – är produktionen kraftigt koncentrerad. Kina stod 2024 för cirka 60 procent av den globala gruvbrytningen. Utanför Kina är Mountain Pass i USA och Mount Weld i Australien två av de största gruvorna, enligt IEA.

Än mer koncentrerat är förädlingsledet, där hela 91 procent av raffineringen sker i Kina. När det gäller tillverkning av permanentmagneter – en nyckelkomponent i elfordon och vindkraft – är dominansen ännu tydligare. Kina stod för 94 procent av den globala produktionen 2024.

Marknaden har samtidigt präglats av kraftiga prisrörelser. Priserna steg med upp till 500 procent mellan 2019 och första halvåret 2022, för att därefter stabiliseras. Under 2025 började priserna åter stiga, efter Kinas besked om exportkontroller i april och oktober. I början av 2026 låg prisnivåerna ungefär dubbelt så högt som året innan.

Exportrestriktioner skapar osäkerhet

IEA lyfter särskilt fram effekterna av kinesiska exportkontroller. I april 2025 införde Kina restriktioner på flera sällsynta jordartsmetaller och relaterade produkter, inklusive magneter, vilket ledde till kortsiktiga leveransproblem för fordonsindustrin i USA och Europa.

Ytterligare skärpningar presenterades i oktober samma år, men pausades till slutet av 2026 efter internationella förhandlingar. Osäkerheten kvarstår dock, inte minst eftersom Kina tidigare använt exportkontroller som politiskt påtryckningsmedel – exempelvis i samband med konflikten med Japan 2010 kring Senkaku-öarna.

Om exportkontrollerna av sällsynta jordartsmetaller skulle genomföras fullt ut skulle det ekonomiska värdet uppgå till cirka 6,5 biljoner dollar per år för länder utanför Kina, varav 4,2 biljoner dollar för IEA-länderna. Det motsvarar nära 10 procent av dessa länders samlade BNP.

USA och Europa pekas ut som de största förlorarna, med potentiella direkta ekonomiska förluster på över 1,5 biljoner dollar vardera. Japan och Sydkorea riskerar tillsammans förluster på över 500 miljarder dollar.

Bilbranschen skulle drabbas hårdast med över 3 biljoner dollar i potentiella direkta förluster utanför Kina, följt av elektronikbranschen och transportsektorer som flyg, lastbilar och tåg, enligt IEA.

Stora investeringar krävs

Trots ökade politiska ambitioner i USA och Europa att bygga upp egna värdekedjor är trösklarna höga – både ekonomiskt och regulatoriskt. Kinas konkurrensfördelar, i form av skalfördelar, statligt stöd och lägre kostnader, gör det svårt för nya aktörer att etablera sig.

Enligt IEA krävs omfattande investeringar för att minska beroendet och diversifiera marknaden. Produktionen utanför Kina behöver skalas upp kraftigt: gruvdriften behöver fördubblas, raffineringen fyrdubblas och magnettillverkningen öka upp till sex gånger dagens nivåer.

Totalt uppskattas investeringsbehovet till cirka 60 miljarder dollar under det kommande decenniet.

Samtidigt lyfts återvinning fram som en möjlig del av lösningen. Enligt IEA kan återvinning minska behovet av nybrytning av sällsynta jordartsmetaller med upp till 35 procent fram till 2050, och därmed stärka den globala försörjningstryggheten.