Tillväxtrusningen döljer strukturella sprickor i halvledarindustrin
Under Evertiq Expo Zürich den 23 april 2026 gav Claus Aasholm, grundare av Semiconductor Business Intelligence, en skarp bild av en halvledarmarknad som växer snabbt — men ojämnt. I sitt keynote och ett efterföljande samtal argumenterade Aasholm för att de starka siffrorna döljer strukturella obalanser i försörjningskedjan.
En av Aasholms centrala poänger gäller råmaterial — eller snarare bristen på tillväxt där. Han ser det som ett fundamentalt hinder för att industrin ska kunna hålla sin nuvarande takt.
"Ett av de viktigaste bilderna jag visade är att material inte växer", sade han. Teknisk utveckling har historiskt sett gjort det möjligt för industrin att göra mer med mindre, men den logiken har sina gränser. "När du fördubblas på mycket kort tid behöver du en meningsfull utveckling av materialanvändningen. Det sker inte."
Samtidigt har priserna — särskilt inom minnen — nått nivåer som Aasholm menar inte längre har någon förankring i normal marknadslogik.
"Vi är fortfarande i ballongfasen", sade han. "GPU:er är fortfarande dyra, och nu går minnen från dyra till vansinne. Jag ser bruttomarginaler på 80 procent — och jag tror det kan gå högre."
Lönsamt på kort sikt, men sådana förhållanden riskerar att bromsa bredare adoption och snedvrida marknadsbeteendet i hela försörjningskedjan.
Olika cykler, olika verkligheter
Bortom minnen och AI rör sig inte alla segment i samma riktning. Aasholm pekade på ICAPS-segmenten — IoT, kommunikation, fordon, kraft och sensorer — som opererar i en fundamentalt annorlunda cykel än de AI-drivna tillväxtområdena.
Trots tillgänglig kapacitet och höga lagernivåer höjer vissa bolag inom dessa segment sina priser. "Det är ologiskt," sade Aasholm. Förklaringen, menade han, är inte stark efterfrågan utan bristande synlighet — bolag som är osäkra på vad de ska producera gör misstag och välter kostnaderna på kunderna. "De kanske har kapacitet, men inte rätt kapacitet."
Många bolag väljer dessutom att medvetet satsa mer på AI-relaterad verksamhet — inte för att de måste, utan för att marginalerna är bättre. "Vi måste delta i AI och vi kommer att offra något annat för det", sade han.
Konsekvenserna av den avvägningen är redan synliga. Industrier med långa kvalificeringscykler — fordon och industriell elektronik i synnerhet — ser kritiska komponenter fasas ut utan adekvata ersättningar.
"Det är faktiskt det jag oroar mig mest för", sade Aasholm. Vägen till högre marginaler är tydlig; kostnaden för alla andra är inte lika tydlig.
Risken med att överfokusera på AI
En av samtalets skarpare frågor gällde om minnesbolagen redan är på väg att göra just det misstaget — att fokusera för mycket på höglönsamma AI-produkter på bekostnad av allt annat. Aasholm tvekade inte.
"Vi ser det redan," sade han. "Klient- och mobilkunder får nu en tredjedel mindre än de fick för några kvartal sedan."
Den kortsiktiga logiken är enkel — allokera allt till AI, ta hem marginalen. Men Aasholm ifrågasatte vart det leder.
"Du vill se till att folk har datorer. Vad ska AI:n köra på? Du behöver en telefon, du behöver minnen — och det kommer att gå helt galet."
Frestelsen är enorm, medgav han. "Tänk på det — av hundra dollar får de tillbaka 82 just nu. Det är vansinnigt." Om minnesbolagen kan motstå dragningskraften i den marginalen tillräckligt länge för att upprätthålla en bredare marknad är, enligt honom, en av den nuvarande cykelns avgörande frågor.
Europa vid ett vägskäl
Aasholm tog också upp den geopolitiska dimensionen av den nuvarande marknaden och pekade på en tilltagande regionalisering som en strukturell förändring snarare än en tillfällig störning. USA, Europa och Kina rör sig alla mot större självförsörjning — en process han ser som accelererande oavsett politiska cykler.
"Det vi trodde var en partner är inte alls en partner", sade han om USA. "Japan, Taiwan, Europa — alla vaknar upp till den insikten." Svaret, menade han, måste gå bortom halvledare. "Vi måste bygga suverän infrastruktur — inte bara inom AI, utan inom tillverkning, försörjningskedjor, allt."
För Europas del rymmer läget både en svaghet och en öppning. Aasholm pekade på svagheter inom material, utrustningskedjor och tillverkningskapacitet och menade att nuvarande initiativ är alltför snävt inriktade på wafer-tillverkning.
"Jag tror inte att det är huvudproblemet. Taiwaneserna stöttar oss gärna där." Det Europa saknar är bredd — ett sammanhängande ekosystem, inte bara enskilda styrkepositioner.
Han var också tydlig med var möjligheten finns. ICAPS-segmenten avprioriteras av amerikanska och asiatiska aktörer i jakten på AI-marginaler. Europa har redan konkurrenskraftiga positioner inom vissa av dessa områden.
"Vi kanske hamnar i en situation där vi har de viktigaste produkterna på europeisk mark — för att alla andra vänder ryggen åt dem."
Teknik för grön energi och hållbarhetsramverk, länge betraktade som regulatoriska bördor, kan visa sig bli exportfördelar.
En supercykel — men ojämnt fördelad
Inför 2026 räknar Aasholm med att det mönster han tidigare kallat en delad halvledarsupercykel håller i sig — tillväxten förblir koncentrerad och klyftan mellan vinnarna och resten fortsätter att växa.
"Jag tror att tidvattnet lyfter nästan alla båtar — men inte lika mycket", sade han. Minnesbolagen väntas nå aldrig tidigare skådade lönsamhetsnivåer, drivna av ihållande AI-efterfrågan. Nvidia, däremot, ser han som ett bolag som nått marschfart — fortsatt växande, fortsatt imponerande, men inte längre accelererande på det sätt som har definierat de senaste åren.
Den övergripande frågan är om den efterfrågan som driver marknaden faktiskt är reell — eller om den är uppskjuten. Datacenterutbyggnaden är till stor del fortfarande framåtblickande.
"Allt byggs i förväntan på något som ännu inte infriats," sade Aasholm. Hyperscalarna är fortsatt engagerade — men engagemang och leverans är inte samma sak.
Även segment som väntades mattas av har hållit emot. "Jag hade förväntat mig att efterfrågan på datorer och mobiler skulle minska. Men det gör den inte," sade han. Supercykeln fortsätter, för nu. Huruvida industrin använder det nuvarande tidsfönstret för att hantera sina strukturella obalanser — eller helt enkelt utvinner marginal tills cykeln vänder — är den fråga som 2026 börjar besvara.
Claus Aasholm återvänder till scenen under Evertiq Expo Kraków den 7 maj och Evertiq Expo Lund den 21 maj, där han presenterar "The Semiconductor Industry as it is, not as it is told."



