Upp till 150 000 ton solpaneler kan bli avfall
Sverige kan behöva hantera upp till 150 000 ton uttjänta solpaneler per år omkring 2060. Nu har Axfoundation, KTH och aktörer från solenergins värdekedja tagit fram en färdplan för att förlänga panelernas livslängd och ta tillvara mer av materialen.
Solenergi är ett av Sveriges snabbast växande energislag, men den ökande mängden installerade paneler innebär också att stora mängder avfall i framtiden behöver tas om hand. Enligt en analys från RISE kan Sverige behöva hantera mellan 40 000 och 150 000 ton uttjänta solpaneler per år omkring 2060.
Nu visar forskning från KTH att alla paneler som kasseras inte har nått slutet av sin funktionella livslängd. Vissa kan repareras och återanvändas, medan andra skulle kunna gå till materialåtervinning.
Mot denna bakgrund har Axfoundation, KTH, El-Kretsen, Svea Solar, Stena Recycling och REMONDIS tagit fram en cirkulär färdplan för solpaneler i Sverige.
Den cirkulära färdplanen pekar bland annat på behovet av systematisk testning av panelernas kvalitet och säkerhet, så att panelerna kan användas längre.
För de paneler som inte kan återbrukas behövs samtidigt en mer specialiserad återvinning. En typisk solpanel består huvudsakligen av glas, aluminium, plast och kisel, men innehåller även mindre mängder metaller, bland annat silver och koppar.
– Solenergin är en central del av klimatomställningen, men dagens system är inte anpassat för att ta vara på panelerna när de byts ut. Nu behöver vi se till att fungerande paneler används längre, att materialen tas tillvara och att producentansvaret fungerar, innan de stora volymerna uttjänta paneler börjar komma, säger Johanna Olofsson Behrman, projektledare på Axfoundation, i ett pressmeddelande.
Enligt färdplanen behöver Sverige bygga upp en återvinningskapacitet stegvis, först genom europeisk samverkan och senare genom svensk infrastruktur, i takt med att volymerna ökar. Projektet lyfter även behovet av bättre spårbarhet och ett fungerande producentansvar.
Färdplanen ska fungera som ett gemensamt ramverk för vägledning och ska bidra till att prioritera insatser för att skapa ett cirkulärt system för solpaneler i Sverige.
– Producentansvaret är en grundförutsättning för att bygga ett långsiktigt fungerande system. När alla aktörer tar sitt ansvar skapas rättvis konkurrens, bättre finansiering av framtida hantering och bättre förutsättningar för att planera insamling och materialåtervinning, säger Kristina Eriksson, Affärsutveckling, El-Kretsen.
Den cirkulära färdplanen är en del av det gemensamma projektet CircSolar som delfinansieras av Vinnova. Projektet initierades 2023 för att bidra till ett mer cirkulärt system för solpaneler i Sverige.
