Vinnova vill satsa miljarder på svenska chipnischer
Sverige kommer sannolikt aldrig att bli en stor tillverkare av halvledare, och bör inte heller försöka. I stället föreslår Vinnova ett nationellt program för chipdesign, kraftelektronik och andra nischer där Sverige redan är starkt, med en statlig finansiering som ska växa till 1 miljard kronor om året.
Förslaget, som går under namnet Chip Tech Acceleration Sweden, är ett av sju så kallade accelerationsprogram i en ny rapport som Vinnova har lämnat till regeringen. Rapporten innehåller sammanlagt 13 förslag för att stärka Sveriges position inom strategiska tekniker som AI, 6G, halvledare och kvantteknik.
Vinnova gör ingen hemlighet av Sveriges begränsningar. “Sverige är inte en stor tillverkare av halvledare och kommer sannolikt inte att bli det”, står det i rapporten. Landet har ingen motsvarighet till TSMC, Samsung eller Intel, och den största utmaningen är beroendet av globala leveranskedjor. Styrkan ligger i stället i avancerade nischer: halvledardesign, kraftelektronik, fotonik, MEMS, sensorer och RF-teknik. Forskningen vid Lunds universitet, KTH, Chalmers och Linköpings universitet lyfts fram, liksom forskningen på bredbandgap-material som kiselkarbid och galliumnitrid.
Programmet ska därför koncentreras på de områdena. Vinnova pekar ut sex insatsområden:
- chipdesign, under namnet “Fabless Sweden”, med tillgång till EDA-verktyg och tape-outs
- kraftelektronik baserad på kiselkarbid och galliumnitrid
- RF-, fotonik- och 6G-komponenter
- avancerad kapsling och test
- säker edge-elektronik
- nationell medfinansiering så att svenska aktörer kan använda europeiska pilotlinor
Programmet ska bygga vidare på Swedish Chips Competence Centre och fungera som nationell matchning till EU:s Chips Act 2.0, som EU-kommissionen presenterade i juni.
Enligt rapporten ska programmet starta senast 2028 med minst 200 miljoner kronor om året i statlig finansiering. Från 2032 ska staten bidra med minst 1 miljard kronor om året, och näringslivet respektive EU eller andra internationella aktörer med minst lika mycket var. Den totala budgeten blir då minst 3 miljarder kronor om året.
– I en tid av geopolitisk osäkerhet behöver vi agera mer kraftfullt. Sverige har styrkorna, men vi måste bli bättre på att omsätta dem i teknikledarskap, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, i ett pressmeddelande.
