Elektronikindustrin har vuxit med 70% – men Northvolt kastar en lång skugga
Den svenska elektronikindustrins förädlingsvärde ökade med 70 procent mellan 2012 och 2025, och antalet anställda växte med 32 procent. Sedan 2021 har lönsamheten däremot sjunkit kraftigt, och ett fåtal företag står för en stor del av nedgången.
Uppgifterna kommer från en ny studie som Dun & Bradstreet och Armgarth Consulting har gjort åt det strategiska innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem. Studien bygger vidare på en tidigare kartläggning av perioden 2002–2011 och använder samma metod, så att branschens utveckling kan följas över nästan ett kvarts sekel.
Studien räknade 3 459 elektronikföretag med minst två anställda 2025. Tillsammans hade de nästan 70 000 anställda, ett förädlingsvärde på 70,4 miljarder kronor och en omsättning på 297,4 miljarder kronor. År 2012 var förädlingsvärdet 41,5 miljarder kronor och antalet anställda knappt 53 000. Omsättningen har ökat med 81 procent under perioden.
Toppen nåddes dock för något år sedan. År 2024 hade branschen drygt 75 000 anställda, och förädlingsvärdet var som högst 2023, med 77,4 miljarder kronor. Under 2025 föll både antalet anställda och förädlingsvärdet. Siffrorna för 2025 är dock delvis preliminära. Bara 76 procent av årets bokslut fanns tillgängliga när studien gjordes, och för övriga aktiva företag har 2024 års siffror använts. Northvolts bolag saknar bokslut för både 2024 och 2025, och deras värden är uppskattade.
Studien mäter lönsamheten med ett index som visar om förädlingsvärdet räcker till löner, räntor och en genomsnittlig avkastning till ägarna. Fram till 2021 låg indexet stabilt på plus. Därefter sjönk det år för år, till minus 22,1 under 2025. Enligt författarna beror nedgången dels på de stigande räntorna, dels på ett fåtal företag med kraftigt negativt förädlingsvärde, främst NOVO Energy och Northvoltbolagen. Tillsammans står de två för 72 procent av branschens samlade negativa förädlingsvärde. Räknas de bort har branschen haft god lönsamhet under hela perioden, och förädlingsvärdet har då ökat med 97 procent.
Studien delar in elektronikindustrin i tillverkare, konsulter och distributörer. Konsulterna är flest, både räknat i anställda och i antal företag, och står också för den största tillväxten i absoluta tal. Distributörerna har vuxit snabbast i relativa tal: antalet anställda har ökat med 37 procent och förädlingsvärdet med 97 procent. Hos tillverkarna har omsättningen mer än fördubblats sedan 2012, medan förädlingsvärdet ökat med 49 procent. Utan NOVO och Northvolt har tillverkarnas förädlingsvärde ökat med 97 procent.
Elektronikindustrin är i sig en liten bransch. Studien omfattar därför även de företag som använder elektronik i sina produkter, som Ericsson, Scania, ABB och Saab, och de som är beroende av elektronik i sin tillverkning, som AstraZeneca, SSAB och Arla. Hela den värdekedjan står enligt studien för över 800 000 jobb och ett förädlingsvärde på omkring 1 300 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 20 procent av BNP 2025.
Som jämförelse ökade förädlingsvärdet för samtliga svenska aktiebolag med 96 procent under samma period, och antalet anställda med 19 procent. Elektronikindustrin har alltså vuxit klart snabbare i antal anställda. Räknat i förädlingsvärde når branschen samma tillväxt som näringslivet i stort först när NOVO och Northvoltbolagen räknas bort.
Studien försöker också besvara om Smartare Elektroniksystem har påverkat branschens utveckling. Programmet finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten och har beviljat 300 miljoner kronor i statligt stöd sedan 2015. Författarna kan inte utesluta att det redan har haft en positiv effekt, men påpekar att statliga FoU-satsningar ofta tar 10 till 20 år innan de ger mätbar industriell tillväxt. De rekommenderar därför en ny uppföljning av branschen omkring 2040.
