AI-boomen driver upp efterfrågan på PFAS i elektronikindustrin

AI-boomen driver inte bara efterfrågan på halvledare och avancerad datacenterinfrastruktur. Den bidrar också till en växande marknad för PFAS, en grupp svårnedbrytbara kemikalier som används i flera delar av elektronikindustrin.

Det framgår av en ny rapport från den Göteborgsbaserade organisationen Chemsec, som kartlagt tio av världens största PFAS-producenter. Enligt rapporten planerar majoriteten av företagen att öka sin produktionskapacitet. Efterfrågan drivs bland annat av halvledartillverkning, servrar, kylsystem för datacenter och material till litiumjonbatterier.

PFAS används inom halvledarindustrin bland annat i kemikalier och material som behövs vid tillverkningen av avancerade chip. Ämnenas motståndskraft mot höga temperaturer och aggressiva kemikalier gör dem användbara i krävande tillverkningsprocesser.

Även datacenterindustrins ökande kylbehov bidrar till efterfrågan på PFAS. Kraftfulla AI-chip genererar stora mängder värme, vilket ökar intresset för avancerad vätskekylning. Vissa system använder fluorerade vätskor, bland annat vid så kallad immersion cooling, där servrar sänks ned i en kylvätska.

PFAS är dock inte bara bra för sin resistens inom elektronikindustrin. De kallas också evighetskemikalier av en anledning.

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är ett samlingsnamn för en stor grupp på över 10 000 olika syntetiska kemikalier. De började tillverkas under 1950-talet och har unika egenskaper som gör att de stöter bort vatten, fett och smuts, samtidigt som de tål mycket höga temperaturer.

PFAS har fått benämningen evighetskemikalier eftersom ämnena är mycket svåra att bryta ned och kan vara skadliga för både människor och miljö. Vissa PFAS har kopplats till negativa hälsoeffekter, bland annat påverkan på immunförsvaret och hormonsystemet, minskad fertilitet samt ökad cancerrisk. Till dessa hör PFOS, PFOA och PFNA.

Enligt Kemikalieinspektionen får den svenska befolkningen generellt i sig låga halter PFAS via mat och inomhusmiljöer. I vissa områden är exponeringen dock betydligt högre, framför allt där dricksvattnet förorenats av PFAS, exempelvis från brandövningsplatser. I Europa beräknas omkring 20 miljoner människor vara exponerade för dricksvatten med för höga PFAS-halter.

Den 12 januari 2026 började EU nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten att tillämpas. Samtidigt pågår ett separat arbete inom EU med ett bredare förslag om att begränsa användningen av PFAS, där bland annat elektronik- och halvledarindustrin berörs. Förslaget har lämnats in och utvärderas av den europeiska kemikaliemyndigheten Echa inom ramen för Reach-förordningen.

Chemsec vill att även kylsystem för datacenter ska omfattas av det bredare förslaget om att begränsa PFAS.

Enligt Chemsecs seniora expert Jonatan Kleimark finns det även alternativ till PFAS-baserad kylning.

– Vi får inte bygga ett system där vi använder farliga kemikalier när vi vet att vi inte behöver det, säger Kleimark till Dagens industri.

Organisationen pekar på att PFAS-fria kyltekniker redan används och menar att det finns alternativ som varken är sämre eller dyrare.

Ett exempel är teknikbolaget ZutaCore, som i maj 2023 meddelade att företaget ska fasa ut PFAS ur sina kylprodukter. Målet är att lansera en PFAS-fri lösning för direkt vätskekylning av chip under 2026, enligt Chemsec.

Microsoft presenterade 2025 en egenutvecklad mikrofluidisk kylteknik där kylvätska leds genom mikroskopiska kanaler direkt på chipets baksida. På så sätt kan kylningen riktas mot de delar av chipet som utvecklar mest värme. Kylvätskan består vanligtvis av en blandning av vatten och propylenglykol.

Världens 10 största PFAS-producenter:

Källa: Chemsec, The world's top 10 PFAS producers – most are expanding production, 2026-09-13