Kommer mirakelämnet grafen att revolutionera elektroniken?

Grafen är egentligen väldigt enkelt. Ta en blyertspenna, sätt en bit tejp på och dra loss. Där har du grafen (i en liten och relativt ojämn mängd dock). Ämnet är tvådimensionellt (ett enda lager kolatomer). Det gör att det också är det tunnast tänkbara. Den stora utmaningen ligger i att tillverka det. Flera stora projekt pågår världen över för att göra det till en kommersiellt massproducerbar produkt. Längst fram står Sydkorea som har lagt ner enorma summor på att utveckla denna teknik. Anledningen? Landet är i sin tillverkning av till exempel plattskärmar beroende av ämnet indium. Detta utvinns till större delen i Kina och prisera har pressats upp ordentligt under senare år. Det här leder oss osökt in på varför grafen är viktigt för elektronikbrasnchen. Att grafen är vindtätt, regntätt, tunt och det mest slitstarka ämnet man känner till är absolut imponerande och bra. För elektronikindustrins del är dock en annan egenskap mer intressant. Elektronik Elektronmobiliteten hos grafen är 100 gånger snabbare än den för kisel. Faktum är att grafen har världsrekordet för elektronmobilitet i rumstemperatur. Grafen leder ström oerhört mycket effektivare än några andra ämnen vi har tillgång till idag. Att använda grafen i kondensatorer skulle göra att denna teknik tog ett oerhört steg framåt. Forskning pågår redan idag med ultrakondensatorer som skulle göra att bilar, tåg och dylikt skulle kunna drivas på sin egen rörelseenergi. Att använda grafen istället för kisel i halvledare är ett annat område. Det skulle också kunna användas till ytbehandling av kontaktdon i framtiden. Grafen är också tunt nog att kunna rullas till nanorör. Med tanke på den ledningsförmåga som finns så skulle denna teknik kunna ge oss oerhört snabba nanoprocessorer.