Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© cumypah-dreamstime.com Elektronikproduktion | 13 september 2012

Bättre med människa än robot vid slutmontering

Chalmersforskaren Åsa Fasth har under fem år studerat tillverkningsindustrin. En av slutsatserna som hon har kommit fram till är att människan än så länge är bäst på att möta de ökade kraven från kunderna på skräddarsydda produkter i små serier.

​Åsa Fasth har undersökt hur arbetet mellan robotar och människor ska fördelas på ett smart sätt i framtidens industrier. I sin doktorsavhandling från Chalmers har hon tittat närmare på 13 företag som tillverkar flera produkter med många olika komponenter som ska monteras. Det är allt från Volvo Cars till Siemens, som gör en liten motor för att styra element. Företagen vill ha ökad flexibilitet, klara av att göra fler varianter, tillverka i större volymer, säkra kvaliteten och minska produktionstiden. – Det är mycket mer manuell montering än vad jag trodde, säger Åsa Fasth i ett pressmeddelande från Chalmers.
– På 80-talet, när alla robotar kom, var det många som köpte en för att det gick. Man överautomatiserade
80 procent av alla uppgifter i monteringen hos de undersökta företagen görs manuellt för hand, eller med någon slags handverktyg, men också med hjälp av den egna erfarenheten. I bilindustrin förekommer robotar tidigt i processen när man bockar plåtar, svetsar karosser och i farliga arbetsmiljöer där man målar och lackerar bilarna. – Det krävs en stor flexibilitet för att producera alla olika varianter som finns av en produkt och då är människan fortfarande mer flexibel än robotar. En annan orsak till den högra graden av manuell montering är att komponenterna är byggda för manuell montering. För att kunna monteras av en robot måste produkterna vara mycket mer precisa, säger Åsa Fasth. Kognitiv automation en bra lösning För att kunna välja och använda rätt nivå av automation måste valet vara välgrundat, menar Åsa Fasth. Hon har analyserat dels den fysiska automationen, som beskriver vilka verktyg montören använder för att montera, och dels den kognitiva automationen, som handlar om hur och vad montören ska montera. Ett exempel på det senare är när en operatör plockar komponenter vid ett stort monteringsbord till många olika produkter. Istället för att ha ett papper med en lång lista på komponenter som ska plockas så tänds en lampa där operatören ska plocka. Operatören trycker sedan till lampan, som skickar en signal till systemet att operatören har plockat en komponent. Då kan man säkerställa materialflödena och se till att det finns nya komponenter när de börjar ta slut. Enligt Åsa Fasth går utvecklingen mot minskad fysisk och ökad kognitiv automation. – På 80-talet, när alla robotar kom, var det många som köpte en för att det gick. Man överautomatiserade, och det är väl samma sak med den kognitiva automationen nu när det finns smartphones, plattor och paddor. Risken är att operatören blir för passiv och slutar tänka själv. Då kan kvaliteten bli lidande. Å andra sidan kan operatören få större handlingsfrihet, och möjlighet att planera sin egen dag, med fler hjälpmedel.
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-10-11 15:09 V14.5.0-2