Dimman lättar

Svensk ekonomi Vändningen i konjunkturen dröjer till sommaren. Tillväxten blir bara 1,3 procent i år. Hushållen fortsätter att vara försiktiga i år; konsumtionen ökar betydligt mindre än inkomsterna och sparkvoten stiger till 7 procent. Den låga aktiviteten får den öppna arbetslösheten att stiga till 4,5 procent och sysselsätt-ningsgraden sjunker till under 78 procent. Överskottet i den offentliga sektorns finanser krymper till 1 procent av BNP och utgiftstaken överskrids med 9 miljarder 2002 och med 4 miljarder 2003. Trots den svaga tillväxten medför inflationsproblemen att Riksbanken håller reporäntan oförändrad på 3,75 procent till slutet av året då den höjs till 4 procent. Under 2003 accelererar BNP-tillväxten till 3,4 procent när flera positiva faktorer samverkar: bättre internationell efterfrågan, renässans för teleproduktsektorn, utbyggnad av infrastruktur och det nya mobiltelefonnätet samt en börsuppgång som stimulerar den privata konsumtionen. Sannolikheten för ett svenskt medlemskap i EMU har ökat. Vi räknar med en koppling av kronan till ERM2 i intervallet 8,60-8,80 mot euro. EMU-konvergensen kommer snabbt. Redan i slutet av 2002 ligger kronan på 8,75 mot euron och räntedifferensen mellan tioåriga obligationer krymper till 25 punkter. Internationell ekonomi USA återtar i år rollen som motor i den internationella ekonomin. Tillväxten blir hela 4-6 procent under andra halvåret i år. Fed har nått botten för styrräntan på 1,75 procent. Under andra halvåret börjar en normalisering med en räntehöjning till 2,75 procent. För euroområdet vänder konjunkturen senare men 2003 är BNP-tillväxten 2,6 procent. Under våren sänker ECB styrräntan med 25 punkter till 3 procent men till slutet av året är räntan tillbaka på 3,25 procent. ECB:s styrränta ligger då 75 punkter under Riksbankens. För Japan blir 2002 ett nytt förlorat år och BNP-tillväxten 2003 blir bara 0,3 procent. Rapporten finns på nätet, www.nordea/analys, från och med klockan 09.30 den 16 januari.