KTH-professor får pengar för Venus-elektronik

Projektet som får del av pengarna handlar om unik elektronik som ska klara planeten Venus extrema förhållanden. Forskningsprojektet som tilldelas medel från Wallenbergstiftelsen kallas "Working on Venus" och ska ta fram instrument som klarar att samla data på Venus trots de 460 grader Celsius varma klimatet som finns där. Det är en prototyp som presenteras om fem år, med all den elektronik som behövs för att kunna göra en studie av planetens yta, under en längre tid. – Vi kommer även undersöka möjligheten att skicka med vår elektronik på någon annans uppskjutning till Venus. Vår elektronik har inte så stor vikt och volym och kräver heller inte kylare. Därför går den att skicka med, säger Mikael Östling, professor och avdelningschef för elektroniska komponenter och kretsar vid KTH. Annorlunda intresserar Det är det extrema klimatet på Venus som intresserar forskarna. Den enorma hettan, ständiga jordbävningar, gaser, strålning och en annorlunda atmosfärssammansättning (över 95 procent koldioxid). Utöver mer kunskaper om Venus förväntar sig forskarna positiva spin-off-effekter på tekniken som också kommer kunna klara extrema förhållanden på jorden, över eller under jordytan. Det finns ställen där elektronik inte kan användas idag. Det kan handla om för höga temperaturer eller strålning till exempel. Efter Working on Venus-projektet skulle den elektroniken kunna användas vid övervakning av kärnkraftverk, styrning av motordrifter, geologiska tillämpningar som vulkanutforskningar, större djup under jordytan, geotermisk energi och olje- och gasborrning till exempel. Det är professor Mikael Östling som tillsammans med sitt forskarteam Christer Fuglesang, adjungerad professor och astronauten vid KTH, Frank Niklaus professor vid KTH, Ana Rusu professor vid KTH och Carl-Mikael Zetterling professor vid KTH, Hans-Peter Nee Professor samt KTH Gunnar Malm assoc. professor vid KTH som mottar medlem. The European Space Agency (ESA) samt svensk rymdindustri är knutna till projektet via Christer Fuglesang. Även Linköpings universitet medverkar i projektet.