Vad innebär arbetet med Sveriges Innovationsagenda?

Nu har målen och visionerna satts upp. Arbetet framöver handlar till stor del om att förankra besluten hos industrin för att, så att säga, få någonting att hända. Bland det man vill uppnå talar Vinnova om att förnya svenska styrkeområden, se till att befintliga och nya värdekedjor inom industrin kan hållas livskraftiga, samt stärka branschöverskridande kunskap, teknik och kompetens. Till del handlar det också om att synliggöra branschen för de yngre och locka till utbildningar för att på det viset förnya också underifrån. – Vi har en massa pusselbitar med stark lyskraft i Sverige. De ligger huller om buller vissa är starka och andra är mindre starka. Sätter vi ihop de här till en stjärna tror vi att vi kommer att få en starkare lysande stjärna än bitarna var för sig. Teknikföretagen: Eva Vigren, teknikföretagen, berättar om den produktionsagenda som blev en Sio (strategiskt Innovationsområde): ”Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige”. Bland målen finns att stärka hållbar tillväxt, hitta hållbara lösningar på samhällsutmaningar, ha en hållbar samhällsutveckling, stärka konkurrenskraft samt att Sverige ska bli ett attraktivt land att investera i. Målet långsiktigt är att produktion både ska etableras i Sverige och att den ska kunna hållas kvar inom landet. Utbildning ges här en central roll: – Det är viktigt att få ihop högskolorna så att de samarbetar och specialiserar sig inom ett område snarare än konkurrerar inom samma område. På så vis kan vi nå kritisk massa inom alla områden. Att stärka underleverantörerna ges också en central roll i agendan. Här har man Benchmark:at produktionen hos stora företag såsom Ericsson för att få till kunskapsöverföring till små och medelstora företag. En förutsättning för att stora bolag etablerar eller bibehåller produktion i Sverige är att det finns kompetens och starka underleverantörer som kan hantera kraven. Svensk elektronik / Acreo Maria Månsson, Prevas och Svensk elektronik, samt Leif Ljungqvist, Acreo, berättar om arbetet med innovationsagendan smartare elektroniksystem. Slutsatserna som man dragit av den omfattande undersökning som gjorts är att det finns tre primära utmaningar att förhålla sig till: Det första är att skapa effektiva värdekedjor med kunskapsöverföring mellan leden. Idag är alla mer specialiserade på den uppgift man har vilket ger ett gap till nästa person i kedjan. Det här gäller också samverkan mellan aktörerna i kedjan, exempelvis forskning, utvecklare, tillverkare och distributörer. Utmaning nummer två är att behålla försprång eller bli bättre på spetsområden. Hit räknas exempelvis tryckt elektronik, kraftelektronik, antenn- och mikrovågs-elektronik, nano-elektronik, fotonik, sensorer och inbyggda system, men även byggsätt och avancerad produktionsteknik. Det här eldar på behovet av att flytta hem produktion då närheten blir viktigare än kostnadsfördelarna. Utmaning tre är att säkra svensk kompetensförsörjning. I dagsläget är det ett problem att för få söker sig till tekniska utbildningsnivåer. Det behövs också tydligare sammankoppling mellan utbildningen och industrins behov. Sist men inte minst måste vi behålla den kvalificerade arbetskraften i Sverige. Det gäller också att de som redan är i branschen måste följa med i kompetensutvecklingen. Bland åtgärder nämns exempelvis att bygga kompetenscentra, arenor för erfarenhetsutbyte, skapa hållbar kompetens i värdekedjorna, se till att kunskapsöverföring till SME-företag säkras, få in SME-företag i EU-drivna projekt och att demonstratorer/testbäddar/pilotlinor behöver utvecklas för nya teknologier.