Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Dake / Wikipedia Commons Analys | 19 mars 2014

Del 3: Hur trodde man 1901 att teknologin skulle se ut idag

Sista delen i krönikan "Hur trodde man 1901 att teknologin skulle se ut idag?"
FörutsĂ€gelse: Ballonger och flygmaskiner med teleskop och kameror kommer att kunna fotografera marken under dem och skicka informationen vidare. Drönarna Ă€r hĂ€r för att stanna. FrĂ„n början anvĂ€ndes de frĂ€mst som militĂ€ra applikationer, men idag finns ett stort utbud av bĂ„de kommersiella lösningar (exempelvis planerna pĂ„ att frakta mindre gods med drönare) till rena konsumentprodukter. Tekniken har ocksĂ„ blivit betydligt billigare vilket gör att du som anvĂ€ndare idag kan fĂ„ tag pĂ„ en drönare till ett rimligt pris. MĂ„nga modeller Ă€r försedda med kameror som kan ta bilder i varierande kvalitet. NĂ€r det gĂ€ller drönare för militĂ€r anvĂ€ndning Ă€r det inte heller bara USA som driver pĂ„ utvecklingen. Saab har exempelvis sin drönare Skeldar och man har varit med i utvecklingen av europeiska attackdrönaren Neuron. Sakta men sĂ€kert har en miljardindustri uppstĂ„tt runt de obemannade farkosterna och deras leverantörer. Den hĂ€r trenden lĂ€r fortsĂ€tta. FörutsĂ€gelse: Kameror kopplade till skĂ€rmar kommer att kunna sĂ€nda bilder över hela jorden. Amerikaner kommer exempelvis att kunna se kröningen av en europeisk monark. Även ljud förs över genom ett telefon-system. Televisionen gjorde sitt kommersiella intĂ„g under 20-talet och har sedan blivit kvar. I begynnelse var teknologin baserad pĂ„ mekanisk överföring av bilder. DĂ„ dessa system inte var helt tillförlitliga och slets snabbt gick man över till elektroniska lösningar. Displayer baserade pĂ„ katodstrĂ„leröret dök i sin monokroma kommersiella skepnad upp pĂ„ 20-talet. Vid mitten av 50-talet gjorde fĂ€rg-TV sitt intĂ„g för första gĂ„ngen. Monokrom plasma följde ett Ă„rtionde senare och följdes i sin tur nĂ„got Ă„r senare av LED-displayen (i enkel form). LCD-displayerna sĂ„g dagens ljus vid 70-talets början. FullfĂ€rg Plasma dröjde till mitten av 90-talet och 2003 kom OLED-teknologin ut pĂ„ marknaden. Idag har TV:n krympt pĂ„ djupet och vĂ€xt i höjdled och bredd. Tv-industrin Ă€r samtidigt under belĂ€gring och mĂ„nga har fĂ„tt kasta in handduken. Internet har förĂ€ndrat landskapet för denna industri. FörutsĂ€gelse: TrĂ„dlösa telefoner och telegrafer finns runt hela jorden. Man kan lika enkelt ringa till Kina som USA. Idag Ă€r kommunikation enklare Ă€n nĂ„gonsin i historien. Telefonen finns i var persons ficka. 1,2 miljarder smartphones kommer att levereras under 2014, tror IDC. De har blivit vĂ„r tids kanske frĂ€msta konsumentprodukt och engagerar ett stort antal av vĂ€rldens största bolag (Apple, Samsung, Google för att nĂ€mna nĂ„gra). VĂ€rldens första handhĂ„llna telefon var av mĂ€rket Motorola och slĂ€pptes 1973. Prototypen var 23 centimeter lĂ„ng, 13 centimeter djup och 4,5 centimeter bred – med en vikt pĂ„ 1,1 kilo. Taltiden lĂ„g pĂ„ 30 minuter per 10 timmars laddning. (PĂ„ tal om det, 90 talets stĂ€ndigt Ă„terkommande skĂ€mt om de smĂ„ telefonerna som till slut skulle nĂ€stan försvinna in i örat tappade sin relevans. Nu blir de istĂ€llet större). FörutsĂ€gelse: Kroppen kommer att vara genomskinlig i medicinsk mening. Mikroskop kan se in i kroppen och ta bilder av den, det hĂ€r sker med hjĂ€lp av osynligt ljus. William Röntgen hade förvisso upptĂ€ckt ”Röntgen-strĂ„lning” redan vid 1800-talets slut, men för att se in i kroppen fick tekniken sitt genombrott under första vĂ€rldskriget genom Marie Curie. Idag finns ett stort utbud av medicinteknisk utrustning i form av exempelvis ultraljud eller utrustning för strĂ„lbehandling. Flera skandinaviska bolag ligger lĂ„ngt fram i positionerna, mycket pĂ„ grund av att detta sĂ€llan Ă€r en volymmarknad utan snarare ett fĂ€lt med högt teknikinnehĂ„ll. Även den konsumentbaserade medicinteknologin har dock fĂ„tt sitt genomslag och omsatte förra Ă„ret 8,2 miljarder dollar enligt IHS. Mer lĂ€r komma. - Okej, med det sagt, var vill jag komma med allt detta? Det hĂ€r Ă€r nĂ„gra punkter pĂ„ listan vĂ€rda att ta upp. Ja, det fanns vĂ€l ocksĂ„ annat som inte riktigt slog in. Att luftskeppen skulle skjuta elektriska blixtar Ă€r en teknik vi inte sett mycket av. Eller att bokstĂ€verna Q, C och X skulle försvinna ur alfabetet. Utrotandet av myggor och skadedjur inser vi nog idag att vi inte bör försöka oss pĂ„. Men det Ă€r inte poĂ€ngen med denna lĂ„nga text, denna upprĂ€kning i förutsĂ€gelser dĂ€r mycket Ă€ndĂ„ i nĂ„gon form kom att bli sant. Och en stor del av dessa ”innovationer” tar vi för givet som sprunget ur det moderna samhĂ€llets innovationer. VĂ„r förmĂ„ga att tĂ€nka framĂ„t Ă€r det som sĂ€tter grĂ€nsen för vad som kommer att finnas 100 Ă„r frĂ„n nu. Det Ă€r en tankelek som – hur frestande den Ă€n Ă€r – jag inte vĂ„gar mig pĂ„ för tillfĂ€llet. Jag nöjer mig med att konstatera att mycket har hĂ€nt pĂ„ 100 Ă„r och lika mycket lĂ€r hĂ€nda nĂ€sta 100. Men vi ska nog vara försiktiga med att se oss som allt för originella. (HĂ€r finns för övrigt ocksĂ„ en lĂ€nk till artikeln frĂ„n 1901.)
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-19 01:06 V12.2.0-1