Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Dake / Wikipedia Commons
Analys |

Del 3: Hur trodde man 1901 att teknologin skulle se ut idag

Sista delen i krönikan "Hur trodde man 1901 att teknologin skulle se ut idag?"

[chapter-index=Index Head link-to=27796,27798]Navigera[/chapter-index]Förutsägelse: Ballonger och flygmaskiner med teleskop och kameror kommer att kunna fotografera marken under dem och skicka informationen vidare. Drönarna är här för att stanna. Från början användes de främst som militära applikationer, men idag finns ett stort utbud av både kommersiella lösningar (exempelvis planerna på att frakta mindre gods med drönare) till rena konsumentprodukter. Tekniken har också blivit betydligt billigare vilket gör att du som användare idag kan få tag på en drönare till ett rimligt pris. Många modeller är försedda med kameror som kan ta bilder i varierande kvalitet. När det gäller drönare för militär användning är det inte heller bara USA som driver på utvecklingen. Saab har exempelvis sin drönare Skeldar och man har varit med i utvecklingen av europeiska attackdrönaren Neuron. Sakta men säkert har en miljardindustri uppstått runt de obemannade farkosterna och deras leverantörer. Den här trenden lär fortsätta. Förutsägelse: Kameror kopplade till skärmar kommer att kunna sända bilder över hela jorden. Amerikaner kommer exempelvis att kunna se kröningen av en europeisk monark. Även ljud förs över genom ett telefon-system. Televisionen gjorde sitt kommersiella intåg under 20-talet och har sedan blivit kvar. I begynnelse var teknologin baserad på mekanisk överföring av bilder. Då dessa system inte var helt tillförlitliga och slets snabbt gick man över till elektroniska lösningar. Displayer baserade på katodstråleröret dök i sin monokroma kommersiella skepnad upp på 20-talet. Vid mitten av 50-talet gjorde färg-TV sitt intåg för första gången. Monokrom plasma följde ett årtionde senare och följdes i sin tur något år senare av LED-displayen (i enkel form). LCD-displayerna såg dagens ljus vid 70-talets början. Fullfärg Plasma dröjde till mitten av 90-talet och 2003 kom OLED-teknologin ut på marknaden. Idag har TV:n krympt på djupet och växt i höjdled och bredd. Tv-industrin är samtidigt under belägring och många har fått kasta in handduken. Internet har förändrat landskapet för denna industri. Förutsägelse: Trådlösa telefoner och telegrafer finns runt hela jorden. Man kan lika enkelt ringa till Kina som USA. Idag är kommunikation enklare än någonsin i historien. Telefonen finns i var persons ficka. 1,2 miljarder smartphones kommer att levereras under 2014, tror IDC. De har blivit vår tids kanske främsta konsumentprodukt och engagerar ett stort antal av världens största bolag (Apple, Samsung, Google för att nämna några). Världens första handhållna telefon var av märket Motorola och släpptes 1973. Prototypen var 23 centimeter lång, 13 centimeter djup och 4,5 centimeter bred – med en vikt på 1,1 kilo. Taltiden låg på 30 minuter per 10 timmars laddning. (På tal om det, 90 talets ständigt återkommande skämt om de små telefonerna som till slut skulle nästan försvinna in i örat tappade sin relevans. Nu blir de istället större). Förutsägelse: Kroppen kommer att vara genomskinlig i medicinsk mening. Mikroskop kan se in i kroppen och ta bilder av den, det här sker med hjälp av osynligt ljus. William Röntgen hade förvisso upptäckt ”Röntgen-strålning” redan vid 1800-talets slut, men för att se in i kroppen fick tekniken sitt genombrott under första världskriget genom Marie Curie. Idag finns ett stort utbud av medicinteknisk utrustning i form av exempelvis ultraljud eller utrustning för strålbehandling. Flera skandinaviska bolag ligger långt fram i positionerna, mycket på grund av att detta sällan är en volymmarknad utan snarare ett fält med högt teknikinnehåll. Även den konsumentbaserade medicinteknologin har dock fått sitt genomslag och omsatte förra året 8,2 miljarder dollar enligt IHS. Mer lär komma. - Okej, med det sagt, var vill jag komma med allt detta? Det här är några punkter på listan värda att ta upp. Ja, det fanns väl också annat som inte riktigt slog in. Att luftskeppen skulle skjuta elektriska blixtar är en teknik vi inte sett mycket av. Eller att bokstäverna Q, C och X skulle försvinna ur alfabetet. Utrotandet av myggor och skadedjur inser vi nog idag att vi inte bör försöka oss på. [chapter-index=Index Head link-to=27796,27798]Navigera[/chapter-index]Men det är inte poängen med denna långa text, denna uppräkning i förutsägelser där mycket ändå i någon form kom att bli sant. Och en stor del av dessa ”innovationer” tar vi för givet som sprunget ur det moderna samhällets innovationer. Vår förmåga att tänka framåt är det som sätter gränsen för vad som kommer att finnas 100 år från nu. Det är en tankelek som – hur frestande den än är – jag inte vågar mig på för tillfället. Jag nöjer mig med att konstatera att mycket har hänt på 100 år och lika mycket lär hända nästa 100. Men vi ska nog vara försiktiga med att se oss som allt för originella. (Här finns för övrigt också en länk till artikeln från 1901.)

Annons
Visa fler nyheter
2024-04-15 11:45 V22.4.27-1
Annons
Annons