Ingen förutsåg IoT – och få vet vart det är på väg

Vi lever i en övergångsålder. Efter att under 1900-talet ha fått bevittna både den elektriska revolutionen och den elektroniska revolutionen, en krympande värld, och uppbyggandet av enorma, globala kommunikationsnätverk, står vi nu inför en värld där allting pratar och innehåller intelligens. Det människodrivna internet kommer – successivt – att ge plats åt maskiner som pratar med varandra eller med dig. Över en biljon halvledare kommer att levereras år 2018 enligt prognos från analyshuset IC Insights. Siffran är helt ogreppbar. En miljon miljoner chip. Eller, om du föredrar, tusen miljarder. Under 2016 spås vi nå 6,4 miljarder uppkopplade enheter i världen. År 2020 är samma siffra spådd att landa på nära 21 miljarder, skriver Gartner. Det nu rejält urvattnade trend-begreppet Internet of Things kommer att försvinna. Det har spelat ut sin roll. Att allting pratar kommer att bli så självklart att det inte behöver ett ord, det kommer helt enkelt bli synonymt med kommunikation. Kanske kommer tiden då brödrosten eller smörgåsgrillen inte var uppkopplad att verka lika mytisk för den nya generationen som tiden utan mobiltelefoner verkar för alla generation Z:are som idag tycks lika självklart uppkopplade – konstant – som framtidens enheter kommer att vara.

"Vad är den praktiska nyttan med att ha en uppkopplad brödrost, en hemmabelysning som du kan styra från kontoret "

Det finns egentligen bara en fråga som är viktig, men som är tillräckligt svår att besvara för att ändå göra att samtalen ofta svävar ut filosofiskt: Varför? Vad är den praktiska nyttan med att ha en uppkopplad brödrost, en hemmabelysning som du kan styra från kontoret eller en lagerhylla vars sensorer säger att det är dags att köpa på dig mer av kontaktdon X? Det finns två svar som båda väger tungt (och säkert fler). Det ena är givetvis att det finns pengar att tjäna. Nya affärsmodeller kommer att födas i och med att informationen i sig, och våra beteenden, blir kvantifierbara och påverkbara tidigt. Företag kan, som ett exempel, dela ut sensorlösningar gratis som berättar när dina grönsaker håller på att bli dåliga – och uppmana till köp av nya grönsaker genom deras kanaler. På så sätt blir teknologin, sensorlösningen, bara ett mål för att nå datan och utgöra en tidig konsumentpåverkan. Men för dig som person då? Jo, Internet Of Things har givetvis en uppsida även för konsumenten - annars hade hypen stannat av för länge sedan. Om du kan ratta hemmabelysningen från jobbet minskar risken för inbrott. Du kan dra ned på strömförbrukning. Och energiförbrukning - du slipper resa dig ur TV-soffan för att slå på det romantiskt dimmade ljuset. Inte att förglömma är det häftigt, en oproportionerligt stark drivkraft för oss människor. Om sensorn på lagerhyllan meddelar att kontaktdon X håller på att ta slut kan du fundera på andra saker och ägna tiden åt mer värdeskapande aktiviteter än lagerinventering och saldoverifiering. Jag minns exempelvis när jag åkte till ett varuhus för att plocka på mig en produkt där det skulle finnas två i lager enligt deras uppgift. När jag kom dit var varan givetvis slut. Lätt generat sade butikssäljare att ”varor stjäls ju och ibland sker fel i utcheckningen som gör att vi inte registrerar att varan gått ut”. Med en direktfeedback från lagerhyllan själv är detta problem historia. Jag inser att försöken att förklara IoT är ganska tafatta. Men svaret är att ingen idag riktigt vet var vi är på väg och vad det innebär. Istället kommer vi att testa oss fram till svaret för att succesivt se vad som fungerar. Det är kanske lite som när gif:arna och midi-melodierna dök upp på varenda hemsida under 90-talets glada dagar. Inte för att de hade en praktisk funktion, utan därför att man kunde. Och då ville man testa gränserna, testa vingarna (och tack och lov kom vi på bättre tankar). Internet of Things är antagligen – i sin mogna form – en bra bit bort fortfarande. Vi står kvar i startblocket och ser häpet på när grannen drar fram mobiltelefonen och börjar koka ägg direkt från poolen – eller när du klockan 03.14 lördag morgon får ett sms om att det är dags att frosta av frysen på jobbet. Som tur är finns det också experter ute i industrin som har örat mot rälsen. En sådan person som ska försöka hjälpa oss att svara ytterligare på frågan är Daniel Larsson, som jobbar hos den globala elektroniktillverkaren Flex. Han kommer till elektronikdagen TEC i Linköping för att få oss att ”rethink what is possible” när den uppkopplade intelligensens tidevarv nu gryr. TEC Linköping 2016 är en konferensdag för elektronik som går av stapeln den 11:e maj i Linköping. Att deltaga som besökare är kostnadsfritt. För anmälan och för mer information om eventet, besök denna länk.