Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© kth Teknik | 01 november 2016

Billiga sensorer ska spara brounderhåll

Billiga sensorer kan förlÀnga livslÀngden pÄ broar betydligt.
Att reparera broar Ă€r förenat med stora kostnader. Att dĂ€rför ha ett system som berĂ€ttar nĂ€r det Ă€r rĂ€tt tid för att utföra detta underhĂ„ll kan spara stora medel. Enligt Raid Karoumi, professor pĂ„ avdelningen för bro- och stĂ„lbyggnad vid KTH, kan broarna med teknikens hjĂ€lp sjĂ€lva berĂ€tta nĂ€r de behöver underhĂ„ll. – Trafikverket spenderar cirka 1,3 miljarder kronor per Ă„r pĂ„ drift och underhĂ„ll av vĂ„ra broar. Om vi instrumenterar de kritiska broarna med smarta sensorsystem sĂ„ tror vi att vi kan spara minst 100-150 miljoner per Ă„r, sĂ€ger Raid Karoumi. Som exempel lyfts bland annat Lidingöbron dĂ€r Raid Karoumi och nĂ„gra andra forskare snart ska involveras i ett forskningsprojekt med brosensorer. Anledningen till detta Ă€r att bron har allvarliga problem med bland annat vibrationer och korrosion. Som ett resultat av dessa problem var det först tĂ€nkt att Lidingöbron skulle ha ersatts med en ny upplaga runt Ă„r 2020. NĂ€r forskarna har satt dit sensorerna, vilket ska göras i november, kommer de att ha sĂ„ bra koll pĂ„ brons hĂ€lsostatus att de berĂ€knar att bron förhoppningsvis kan stĂ„ kvar i ytterligare tio Ă„r. Brons kondition testas konstant genom att sensorerna hela tiden skickar information om hur bron beter sig nĂ€r den utsĂ€tts för trafikvibrationer, temperaturförĂ€ndringar och sidvindar. Data samlas in frĂ„n sensorerna under en lĂ€ngre tid och i skede tvĂ„ kan denna information visa nĂ€r avvikelser uppstĂ„r, vilket kan vara ett tecken pĂ„ att nĂ„gon del av bron stĂ„r inför en större reparation. Med hjĂ€lp av sensorerna och tekniken kan avvikelser upptĂ€ckas i ett tidigt skede. Det kan exempelvis handla om sprickor som inte kan ses med blotta ögat, skador som kanske inte ens hade upptĂ€ckts vid en vanlig, klassisk broinspektion. Sensorer och övrig teknik fĂ„r idag el via endera kablar eller batterier. Tanken Ă€r dock att de i framtiden ska kunna drivas direkt med den energi som uppstĂ„r av svĂ€ngningarna nĂ€r bron vibrerar. Nuvarande forskningsprojekt dĂ€r Lidingöbron ingĂ„r Ă€r ett samarbetsprojekt dĂ€r KTH, Uppsala universitet, SICS och företaget CNet Solutions ingĂ„r.
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-19 15:52 V12.2.2-1