Klartecken för ny rymdradar i Kiruna

Det är den nya internationella forskningsradarn Eiscat_3D som har fått klartecken för byggstart i höst. År 2021 ska radaranläggningen, som bland annat byggs i norra Sverige, stå klar och Vetenskapsrådet är en av flera finansiärer. Eiscat_3D byggs av European Incoherent SCATter Scientific Association (Eiscat), en internationell forskningsorganisation med huvudsäte i Sverige och stöd från bland annat Vetenskapsrådet samt forskningsråd i Norge, Finland och Storbritannien samt forskningsinstitut i Japan och Kina. Eiscat_3D kommer att bestå av radarstationer på tre platser – en nära Kiruna och de övriga två i Norge och Finland. Varje station kommer bestå av cirka 10'000 antenner. Det radarsystem som Eiscat använder idag på fastlandet kommer att fasas ut. Vetenskapsrådet finansierar den nya anläggningen med 120 miljoner kronor. Fullt utbyggd beräknas Eiscat_3D att kosta runt 685 miljoner kronor. – Som värdland för Eiscat har det varit vårt ansvar att leda diskussionerna med de andra parterna kring finansieringen av konstruktion och drift. Vi är övertygade om att Eiscat_3D kommer ge unika möjligheter för svenska forskare men också för svensk industri som redan nu deltar aktivt i det tekniska utvecklingsarbetet, säger Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet i ett pressmeddelande. Det finns flera anledningar till att Vetenskapsrådet, tillsammans med övriga finansiärer, valt att satsa på denna anläggning som kommer vara den första av sitt slag. Eiscat_3D ger enligt Vetenskapsrådet helt nya förutsättningar att studera fenomen i den övre atmosfären och anläggningen kommer kunna användas av forskare från flera olika fält. Närheten till rymdraketbasen Esrange och Institutet för rymdfysik ger också synergieffekter. Eiscat_3D-radarn som ska vara klar 2021 blir världsledande i sitt slag. Anläggningen ger en kombinerad mätprestanda som enligt forskarna inte finns någon annanstans. Instrumentet kommer att kunna mäta rymd- och atmosfärfenomen i större volymer och med mycket högre upplösning än de anläggningar som finns idag. Detta skall ge viktig kunskap om hur energipartiklar och elektriska strömmar från rymden till exempel påverkar dagens satellitbundna kommunikation och vår elförsörjning.