Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Goteborgs Universitet Elektronikproduktion | 13 september 2017

Tunnare solceller av kisel ett resultat av lyckat samarbete

Den vetenskapliga forskningen har nu tillsammans med solcellsbranschen – i ett internationellt projekt – lyckats tillverka mycket effektiva kiselsolceller, 20 gĂ„nger tunnare Ă€n de som hittills anvĂ€nts, det framgĂ„r av ett pressmeddelande.
I projektet, med professor Alexander Dmitriev vid Göteborgs universitet som en av ledarna, tillverkades solceller av monokristallint kisel, dÀr alla atomer Àr perfekt ordnade i materialet, Àr den överlÀgset vanligaste typen av solceller. De brukar anvÀndas pÄ tak och i energiskördande solcellsfÀlt.

Den typiska effektiviteten hos sÄdana celler ligger pÄ strax över 20 procent, och för att uppnÄ detta anvÀnds omkring 200 mikromillimeter kisel som fÄngar upp solljuset och omvandlar det till elektricitet.

Det investeras stora forskningsresurser i att göra cellerna effektivare och Àven tunnare, eftersom det bland annat skulle minska de rÄmaterialmÀngder som krÀvs. Men tunnare celler absorberar betydligt mindre ljus och Àr dÀrmed inte lika effektiva.

Lyckades göra rekordeffektiva tunna solceller

Genom att strukturera en redan mycket tunn (en mikromillimeter) kristallin kiselfilm, med sÀrskilda mönster som effektivt fÄngar upp solljuset, har nu forskare lyckats tillverka kristallina kiselsolceller med en effektiv tjocklek pÄ 860 nanometer (mer Àn 20 gÄnger tunnare Àn de som anvÀnds i konventionella moduler) och med en toppeffektivitet pÄ 9,6 procent.

– VĂ„rt mĂ„l var att förena den ytterst effektiva och vĂ€l undersökta monokristallina kiselfotovoltaiken med den avancerade nanofotoniken för att fĂ„nga upp ljuset pĂ„ ett effektivare sĂ€tt. Detta var endast möjligt genom att sammanföra forskare frĂ„n olika omrĂ„den, som fotovoltaik, fotonik, nanostrukturering och elektromagnetisk teori. Vi lyckades till slut utveckla en ny generation ultratunna solceller med sĂ„vĂ€l hög effektivitet som mycket hög elektrisk prestanda, sĂ€ger Alexander Dmitriev, professor i fysik vid Göteborgs universitet i pressmeddelandet.

De nya rönen har nu presenterats i den vetenskapliga tidskriften Nano Futures. Forskarna hoppas att deras upptÀckt ska kunna öppna dörren för nya anvÀndningsomrÄden för kristallina kiselceller baserat pÄ flexibilitet och halvgenomskinlighet, nÄgot som inte Àr möjligt idag.

– De kristallina kiselcellerna skulle kunna anvĂ€ndas som fönster och takfönster i byggnader, dĂ€r de ger ökad inbyggnadsfrihet och eventuellt Ă€ven en lĂ€ttare och tunnare moduldesign, sĂ€ger Alexander Dmitriev.
Annons
Annons
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-01-17 14:20 V11.11.0-2