Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© chalmers Elektronikproduktion | 17 november 2017

Svensk miljardsatsning på kvantforskning

Nu stÄr det klart att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse blir huvudfinansiÀr med 600 miljoner kronor i en svensk storsatsning pÄ fyra delomrÄden inom kvantteknik och som ocksÄ ska ge forskarna möjligheten att bygga en mycket kraftfull svensk kvantdator. Den totala satsningen Àr i miljardklassen och ett nytt forskningscenter kommer att koordineras av Chalmers, med noder vid KTH och Lunds universitet.
Nu stÄr det klart att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Àr med och finansierar ett nytt forskningscentrum för kvantteknik. Chalmers stÄr som koordinator för centret som fÄr ytterligare tvÄ noder, en pÄ KTH och en vid Lunds Universitet. Centrets totala budget Àr pÄ 950 miljoner kronor och runt 50 forskare ska rekryteras inom ramen för det tioÄriga forskningsprogrammet som drar igÄng vid Ärsskiftet. Utöver donationen frÄn Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillkommer ytterligare medel frÄn industrin, Chalmers och andra universitet, vilket ger en total budget pÄ nÀrmare en miljard kronor.

Det nya centret har döpts till Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT) och kommer att ledas av professor Per Delsing med Chalmers som vÀrduniversitet. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer att stÄ för 600 miljoner kronor och de ingÄende universiteten Chalmers, KTH och Lunds universitet bidrar tillsammans med svenska företag med ytterligare resurser vilket kommer ge en total budget pÄ 950 miljoner kronor.

– Det Ă€r enormt glĂ€djande att Stiftelsen gör denna lĂ„ngsiktiga satsning. Den ger oss möjlighet att bygga bred svensk kompetens inom kvantteknologi, men ger ocksĂ„ möjligheten att bygga en svensk kvantdator, sĂ€ger professor Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik vid Chalmers och programdirektör för Wallenberg Centre for Quantum Technology.

Programmets fokusprojekt Ă€r enligt Chalmers att bygga en kvantdator baserad pĂ„ supraledande kretsar. Kvantdatorns minsta byggsten – kvantbiten – bygger pĂ„ helt andra principer Ă€n dagens datorer, vilket gör att det gĂ„r att hantera enorma mĂ€ngder information med relativt fĂ„ kvantbitar.

– VĂ„rt mĂ„l Ă€r en fungerande kvantdator med Ă„tminstone hundra kvantbitar. En sĂ„dan har lĂ„ngt större berĂ€kningskraft Ă€n dagens bĂ€sta superdatorer och kan exempelvis utnyttjas för att lösa optimeringsproblem, avancerad maskininlĂ€rning, och tunga berĂ€kningar av molekylers egenskaper.

Forskarna lÀr sig idag bemÀstra en första generation kvantdator uppbyggd av tre kvantbitar.

Intresset för kvantteknik Ă€r stort vĂ€rlden över. Det investeras kraftigt i USA, Kanada, Japan och Kina, och EU startar ett vetenskapligt ”flaggskepp” pĂ„ omrĂ„det 2019. Företag som Google och IBM satsar ocksĂ„ pĂ„ kvantdatorer, och har liksom Chalmers valt att basera dem pĂ„ supraledande kretsar. Forskningen kan bland annat leda fram till förbĂ€ttrad artificiell intelligens, sĂ€ker kryptering och effektivare design av lĂ€kemedel och material.

Utöver fokusprojektet innefattar forskningsprogrammet en nationell excellenssatsning som ska utforska och bygga kompetens inom kvantteknologins fyra delomrÄden: kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer. Chalmers koordinerar de första tvÄ. Kunskapsbyggnaden inom kvantkommunikation leds av professor Gunnar Björk vid KTH och professor Stefan Kröll vid Lunds universitet koordinerar omrÄdet kvantsensorer.

NĂ€r det kommer till kvantkommunikation sĂ„ handlar det inte om att Ă€ndra pĂ„ mediet i sig. Även i fortsĂ€ttningen kommer kommunikationen att ske över optiska fibrer och radiovĂ„gor.

– Vi kommer att arbeta med kryptering, för att se till att hĂ„lla information hemlig. Dagens teknik för kryptering bygger pĂ„ antaganden som matematiskt Ă€nnu inte lĂ„tit sig bevisas eller motbevisas, morgondagens kvantkryptering baserar istĂ€llet pĂ„ fysik som kan verifieras. Fysiska kvantsystem kan varken mĂ€tas eller kopieras utan att det mĂ€rks. Försöker man fĂ„ Ă„tkomst till informationen sĂ„ Ă€ndras den, sĂ€ger Gunnar Björk.

Gunnar Björk menar ocksÄ att Wallenbergcentret för kvantteknologi pÄ sikt sannolikt kommer att vÀxa ihop med en annan satsning som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gör pÄ artificiell intelligens, AI.

– Forskarna vill gĂ€rna att kvantdatorer blir sjĂ€lvlĂ€rande. SĂ„ den delen av AI Ă€r av största intresse.
Annons
Annons
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-01-17 14:20 V11.11.0-2