Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© alexander podshivalov dreamstime.com Mönsterkort | 19 februari 2018

Svensk mönsterkortsindustri – från fler än trettio till tre

Hård konkurrens på hemmaplan, kapitalintensiv teknikutveckling och ett volymhot från öst. Den svenska mönsterkortsindustrin har gått igenom en hel del. Men den lever kvar, om än i liten skala.
Klicka för att större bild
Esbjörn Johansson och kollegan Peter Ahlgren, båda från MMAB och kan väl också betecknas som gamla mönsterkortsrävar vid det här laget, har blickat bakåt i tiden och gjort en sammanställning av alla renodlade svenska mönsterkortstillverkare.

Idag har vi bara tre tillverkande företag kvar i Sverige, tre stycken utav de 34 som Esbjörn och Peter har listat. Flera av dessa fabriker levde förvisso vidare i perioder under annan ledning, men här har vi – med undantag för eventuella missar – den svenska mönsterkortsindustrin, från norr till söder.

34 olika svenskägda fabriker har killarna som sagt lyckats lista, allt ifrån en av Sveriges absolut största med Ericssons produktion i Norrköping till de mindre spelarna. Men varför ser det ut som det gör?

Nedgången inom telekombranschen fick in ett par hårda smällar på den svenska mönsterkortsindustrin. Några hade flera ben att stå på medan andra började att synligt vackla. Ett i allmänhet oroligt rörelsemönster inom elektroniktillverkning under tidiga 2000-talet, med uppköp och utflyttning ställde också till det. Några kastade helt enkelt in handduken medan andra sadlade om till leverantörer och traders med lokal kvalitetssäkring.

– Utslagningen bestod i huvudsak av priskonkurrens i kölvattnet av en kraftig outsourcingvåg generellt för hela elektronikbranschen. De låga marginalerna lämnade inte något utrymme för stora investeringar och allt mer avancerade kort saknade till slut i vissa fall tillverkningsmöjligheter för volymer i Sverige., säger Esbjörn Johansson, som idag sitter som teknik- och kvalitetsansvarig hos MMAB.

Som Esbjörn säger är det svårt att peka på just varför det blev dessa tre tillverkare som överlevde, om det var ödet eller ej vet ingen. De största tillverkarna, som till exempel Ericssons fabriker och Teli, var byggda för volym och kunde inte konkurrera prismässigt med Asien och hade för stora anläggningar att hålla igång med bibehållen lönsamhet.

– Andra tillverkare var för små och saknade tekniska resurser för att tillverka allt mer avancerade kort och blev antingen uppköpta, valde att lägga ner eller slutligen gick i konkurs. Alternativet var att investera stora belopp vilket troligen inte skulle gett någon lönsamhet under många år framöver.

En handfull fabriker fanns slutligen kvar och hittade sina nischområden. De valde rätt sorts jobb för fabrikerna och gjorde smarta investeringar anpassade för småskalig och flexibel produktion med korta ledtider, där tillverkare i Asien vid den tidpunkten inte kunde konkurrera, förklarar Esbjörn

Om vi blickar framåt så tror i alla fall Esbjörn på en positiv framtid för den svenska mönsterkortsindustrin, även om vi kanske inte kommer att se en återfödelse med nya spelare.

– Framtiden för svensk mönsterkortstillverkning ser ljus ut även om vi inte kommer att få se nya tillverkare i Sverige, ingen är beredd att investera de +50 miljoner kronor som krävs. Teltex, Cogra och MMAB har hittat sina inriktningar och elektronikindustrin har sett vikten av att ha närhet till de svenska tillverkarna; snabbhet, flexibilitet och utvecklingsmöjligheter. Sedan har vi också det djupa kunnande som finns i fabrikerna, där många har mer än 20-30 års erfarenhet, säger Esbjörn.
Bild och kartlåggning © Esbjörn Johansson och Peter Ahlgren

Kommentarer

Vänligen notera följande: Kritiska kommentarer är tillåtna och till och med uppmuntrade. Diskussioner är välkomna. Verbala övergrepp, förolämpningar, rasistiska och homofobiska kommentarer är inte tillåtna och sådana inlägg kommer att raderas.
Annons
Annons
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2018-09-17 15:35 V10.9.3-2