Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© richard thomas dreamstime.com Analys | 13 september 2018

Kemikalieskatten inte lika bra för Sverige som förutspått

Den första juli 2017 infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som kan uppgå till 320 kronor per produkt exklusive moms (400 kronor inklusive moms). HUI Research har utrett hur stor effekt skatten har haft.
Innan kemikalieskatten infördes gjordes en utredning om de konsekvenser som kemikalieskatten skulle kunna få, på regeringens uppdrag. I utredningen drogs slutsatserna att skatten förväntades ge upphov till årliga skatteintäkter om 2,4 miljarder kronor, en minskad försäljning av elektronikvaror med 4,5 procent per år, en förflyttning av den totala elektronikförsäljningen (till svenska konsumenter) från svensk detaljhandel till obeskattad internationell e-handel med 0,4 procent samt stora hälsobesparingar, skriver ElektronikBranschen.

Utvärderingen från HUI Research visar att staten varit för optimistiska i sina beräkningar av skatteintäkterna som skulle uppgå till 2,4 miljarder, men i själva verket landat på knappt 1,3 miljarder under första året. Ser man även till skattens följdeffekter på statskassan, exempelvis uteblivna momsintäkter, är den statsfinansiella effekten marginell och kan till och med vara negativ.

Enligt HUI Researchs beräkningar leder skatten till högre priser i Sverige relativt i andra länder. Även skattens effekter på utlandshandeln ser ut att ha underskattats av regeringens utredning. Kemikalieskatten leder till lägre marginaler för svenska företag, samt mellan 600 och 1’400 färre arbetstillfällen i branschen.

– Kemikalieskatten hjälper varken miljön eller hälsan. Nu visar det sig att den inte heller tar in pengar till statskassan, säger Klas Elm, Elektronikbranschen, i ett pressmeddelande.

För mer information om HUI Researchs hela utredning, klicka här.
Annons
Annons
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2018-11-11 12:47 V11.8.0-2