Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Max Ortiz Catalan Teknik | 06 februari 2019

Titan och elektroder hjälper amputerad att känna fingrarna

En svensk patient med amputerad hand har blivit den första mottagaren av ett osseo-neuromuskulärt implantat som styr en mycket rörlig handprotes.
Ett forskarlag som leds av Max Ortiz Catalan på Chalmers och Integrum AB har utvecklat den nya implantatteknologin. Integrum är företaget som står bakom den första benförankrade protesen som fästs i en arm eller ett ben med hjälp av osseointegration. Operationen där en svensk patient fick ett osseo-neuromuskulärt implantat är den första i sitt slag och leddes av Rickard Brånemark och Paolo Sassu. Under operationen, som skedde på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, placerades titanimplantat i bägge underarmsbenen. Från implantaten drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Patienten har nu fått sexton elektroder implanterade för att skapa omfattande rörelsekontroll i en ny handprotes som har utvecklats i Italien av Scuola Superiore Sant’Anna och Prensilia. Genom att implantera elektroder i de nerver som tidigare kopplade till de biologiska sensorerna i den förlorade handen, kan forskarna stimulera dessa nerver elektriskt på ett sätt som liknar informationsöverföringen hos den saknade biologiska handen. Resultatet blir att patienten uppfattar att intrycken kommer från den nya proteshanden, eftersom den har sensorer som gör att nerverna stimuleras till att leverera sådana intryck. – Det har rapporterats om flera avancerade protesteknologier under det senaste decenniet, men tyvärr har de förblivit forskningskoncept som bara har använts under korta perioder i kontrollerade miljöer. Genombrottet för vår teknologi ligger i att den gör det möjligt för patienterna att använda implanterade neuromuskulära gränssnitt för att styra sina proteser och få känselåterkoppling där det betyder som mest för dem; i sitt vardagsliv, säger Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare på Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering, i ett pressmeddelande. Operationen var en del i det större projektet Detop, finansierat av EU-kommissionen genom Horisont 2020.
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-15 09:57 V12.1.1-1