Omnisys och Chalmers med i ny svensk forskningssatellit

Mats är helsvensk och har utvecklats i ett samarbete mellan forskare på Stockholms universitet, Chalmers och KTH. Mats ska skjutas upp till en omloppsbana på 600 kilometers höjd och användas för att studera gravitationsvågor i atmosfären genom att upptäcka formationer i moln i mesosfären på 70-110 kilometers höjd. Huvudinstrumentet ombord är baserat på en ny typ av teleskop som är utvecklat i Göteborg. Teleskopet ska studera gravitationsvågorna och för att göra det kommer Mats att detektera UV-ljus från nattlysande moln och infrarött ljus från syremolekyler med hjälp av sex separata bildsensorer. För att uppfylla de vetenskapliga målen måste Mats dessutom kunna upptäcka gravitationsvågor över ett synfält på 250 kilometer i atmosfären samtidigt som störande signaler såsom ströljus från exempelvis solen, och ljus från städer effektivt stängs ute. Totalt väger Mats 50 kilo och är ungefär lika stor som en vanlig diskmaskin. – Att kombinera dessa krav i ett enda instrument är en mycket stor utmaning, som var drivande för utvecklingen av Mats teleskop, vilket är det huvudsakliga fokuset i min avhandling, säger Arvid Hammar i ett pressmeddelande. Arvid Hammar är nyligen disputerad industridoktorand som har arbetat på Omnisys Instruments och på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, på Chalmers. Han har ingått i ett team från Göteborg som har utvecklat och byggt de vetenskapliga instrumenten på Mats. Själva teleskopet är ett så kallat off-axisteleskop och är det första i sin typ som utnyttjar en ny designmetod. Utvecklingen av instrumenten har gjorts på kort tid och med små resurser, vilket har varit en utmaning för Arvid Hammar och hans kollegor på Omnisys Instruments. – Det var därför av stort värde att kunna samarbeta med professor Soojong Pak och hans grupp från Kyung Hee University i Sydkorea, med mångårig erfarenhet av den nya teleskopteknologin som nu för första gången alltså används i en skarp tillämpning, säger Arvid Hammar. I drygt två års tid kommer Mats att användas för att studera den övre delen av atmosfären. Den data som produceras kommer att användas av forskare över hela världen. Uppskjutningen är planerad till 2020 då flera satelliter skickas upp samtidigt från samma raket, bland annat en större kanadensisk satellit.