EU:s nya batteriförordning utmanar industrin administrativt

Förslag på en ny batteriförordning från kommissionen är det första lagförslaget inom den europeiska gröna given – det vill säga EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i unionen. Teknikföretagen menar dock att förslaget riskerar att hämma utvecklingen mot elektrifiering och medlemmarnas produktutveckling, raka motsatsen för vad förslaget är ämnat för. – EU-kommissionens förslag är inte teknikneutralt. Det krävs en teknikneutral lagstiftning för att inte hämma utvecklingen av batteriteknik som sker i snabb takt. Förslaget måste därför justeras. Förslaget avviker dessutom en hel del från befintlig produktlagstiftning och vi ser också en risk för dubbelreglering, även det måste ses över, säger Elinor Kruse, ansvarig för miljöfrågor på Teknikföretagen i ett pressmeddelande. Branschorganisationen menar dessutom att förslaget riskerar att belasta företagen med stora administrativa bördor, vilket i sin tur kan leda till höga kostnader för batterier och därmed utmana de industrier som just ställer om till batteridrift. I ett samtal med Evertiq utvecklar Elinor Kruse kritiken och säger att den administrativa är omfattande, men i stort ännu inte ens känd, eftersom lagstiftningen kommer att utvecklas genom ytterligare arbete genom att ta fram ”delegerade akter” som kommer att resultera i fler krav. – Den är verkligen begränsande för bolagen. Även om de stora företagen har resurser för att hantera kraven så riskerar de mindre att inte kunna hänga med, säger Elinor Kruse. Det Elinor syftar på är bland annat de långtgående kraven som finns inom det förslagna ”Battery Passport”. Här kräver kommissionen viss information, som är väldigt nära den tekniska information om produkten som bolagen faktiskt konkurrerar med varandra med, vilket är problematiskt. Exempelvis ska informationen redovisas ”per batch”, vilket bli svårt då batterier inte produceras i batch-serier. Den andra stora delen i kritiken är att den administrativa bördan inte kommer att slå jämnt. Elinor Kruse menar att den måste hållas på en rimlig nivå där belastningen blir hanterbar för alla företag oavsett storlek. Teknikföretagen menar att som förslaget ser ut idag så kommer det att stävja framtida utveckling och mer eller mindre hindra nya startupbolag att etablera sig på marknaden, bland annat på grund av omfattande pappersexercis. Men allt är inte negativt, i pressmeddelandet framgår det att Teknikföretagen välkomnar införandet av livscykelanalyser, som ska mäta hur stort koldioxidavtrycket är i batteriproduktionen. Men samtidigt måste livscykelbedömningsverktyg och metoder vara jämförbara, relevanta och baserade på vetenskapliga data. Lagstiftningen bör därför säkerställa så att verktyget för koldioxidavtryck blir stabilt och pålitligt för att garantera en säker och rättvis användning. – Vi välkomnar initiativet runt hållbara batterier och tycker det är bra att man följer upp batteriets klimatpåverkan och driver på återvinning, säger Emilia Käck, ansvarig energi och infrastruktur på Teknikföretagen. Den europeiska industrin behöver både EU-producerade och importerade batterier. Det måste därför vara enkelt att fortsätta importera battericeller till en rimlig kostnad under det kommande decenniet. – Det finns en oro bland Teknikföretagens medlemmar att batteriregleringen minskar möjligheterna att skaffa speciella battericeller från andra delar av världen. Elektrifieringen är mycket komplex med hög efterfrågan på olika typer av batterier och inte minst specialbatterier, avslutar Emilia Käck.