Baylan skeptisk till europeisk halvledarsatsning

22 medlemsländer är överens om att samarbeta för att stärka Europas ställning på den globala halvledarmarknaden. Det utsatta målet är att dubbla EU:s del av halvledarmarknaden till 20 procent inom en tioårsperiod. I avsiktsförklaring mellan medlemsländerna går det att läsa att man är ”överens om att konsolidera och bygga vidare på Europas position inom områden med beprövad expertis samt sträva efter att etablera avancerade europeiska chipdesignkapabiliteter och produktionsanläggningar.” Europas andel av den globala halvledarmarknaden, värd 440 miljarder euro, är för närvarande runt 10 procent och Europa blir allt mer beroende av chip som produceras i andra regioner i världen, vilket sätter regionen i en osäker position. Det bakomliggande syftet med alliansen är därmed relativt klart – ”säkerställa Europas tekniska suveränitet och konkurrenskraft.” Men också samtidigt minska vårt beroende av andra marknader som, exempelvis under pandemin, visat på en viss sårbarhet. Näringsminister Ibrahim Baylan är däremot inte övertygad om att detta är rätt väg att gå och reser ett varningens finger. – Det här nyvaknade intresset för protektionism är livsfarligt. Handelskrig har effekter och de är inte goda, säger näringsministern i en intervju med TT. Samtidigt är har inte emot att stärka upp industrin. På frågan om han kan tänka sig en subventionerad satsning på halvledartillverkning – då med koppling till fordonsklustret i Sverige, säger han att om intresset från näringslivet finns så får man sätta sig ned och diskutera det, och drar paralleller till det som gjorts när det gäller batterier och vätgas. Halvledare är små chip som har blivit ett allt vanligare inslag i allt från bilar till brödrostar i takt med att digitalisering, uppkoppling och automatisering breder ut sig. Och bristen på dem är just nu högt upp på den politiska agendan runt om i världen. – Men det beror ju också på vad det är för problem man vill lösa. Om det är den akuta bristen är det ett väldigt trögt verktyg, säger Ibrahim Baylan i intervjun. Varningen utgår från vad näringsministern kallar för ”allvarliga bieffekter” av planerna som alliansen har. Mer specifikt handlar kritiken just om att varje land eller varje block ska tillverka sina egna saker, vilket Baylan menar är ”livsfarligt” för ett land som Sverige. Om vi sneglar över Atlanten så har President Joe Biden lanserat en satsning som syftar till att stärka upp den inhemska produktionen av halvledare och minska beroendet av tillverkningsmuskler i Asien. Samtidigt har också Intel tagit på sig rollen som fanbärare och meddelade att bolaget kommer att investera 20 miljarder dollar, ungefär 172,5 miljarder kronor, för att bygga två nya tillverkningsanläggningar i Arizona, USA. På den Europeiska marknaden har Bosch nyligen dragit igång prototyptillverkning vid sin jättefabrik i Dresden i Tyskland och GlobalFoundries har gått ut med planen att bolaget kommer att investera 1,4 miljarder dollar (cirka 11,7 miljarder kronor) för att öka produktionen vid tre fabriker i USA, Singapore samt i Tyskland. Men även om det satsas stort, både i Europa och andra marknader, så är dessa investeringar något som kommer att ta tid innan de ger effekt. Att bygga en helt ny halvledarfabrik är inget som görs över en natt – vilket också var Baylans poäng i intervjun; ”Om det är den akuta bristen är det ett väldigt trögt verktyg”. Samtidigt, i en intervju med Svenska Dagbladet tar Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall upp något när det kommer till att stå utan egen volymproduktion. – Det skulle kunna finnas argument för europeisk produktion om man är rädd att hamna i en utpressningssituation, säger han till SvD. Men effekterna av pandemin, låsningen i transporten av produkter från Asien till Europa samt flera bränder vid stora tillverkningsanläggningar i Asien har åtminstone tvingat fram samtalet om en stark europeisk tillverkning av halvledare.